Det främmande, ljuvliga

Det är kväll, tidig kväll men ändå kyligt i luften. Att sommaren redan flyter iväg, trots att det är mitten på augusti. Vi spatserar över kullerstenen i nedförsbacke på väg ner mot glassbaren han pratat om så mycket. I ballerinaskor blir det vingligt och skakigt men han har ett stadigt grepp runt midjan på mig. "Det finns inge godare glass, jag lovar!"Jag mumsar fortfarande på mina tre olika kulor choklad av olika varianter när jag tappar strössel över hela hakan. Han är såklart redan färdig och tittar på mig medan jag fumlar med glassen och allt strössel. Han skrattar och åt min klumpighet och hur jag slafsar i mig denna mängd choklad. Jag ger honom en blöt puss och han ger mig sitt allra vackraste leende medan han slänger armen över mig. Jag undrar i den sekunden hur han står ut med denna storm till flickvän. Vi sitter på en kall stenbänk och våra ansikten badar i solnedgången. Framför oss plaskar berusade ungdomar ner i vattnet och skrattar åt livets rus. En annan man kommer med rangliga steg fram till oss och säger att kärleken är så fin när den är ung. I stunden tänker jag inte på det, utan skrattar åt den gamle mannens kommentar. Sommaren som är på väg att lämna oss tar i oss med så milda vindar och varma tag.  Det är dagen som stavas 365 dagar. Jag tänker på det hela dagen i allt choklad och kaffeos, men är helt uppe i varv när vi har bestämt träff. Sminkad, och till och med ombytt i bilen på parkeringen springer jag mot perrongen och glider igenom spärren. Undrar halvt irriterad vart han är, inte har vi tid att missa det här tåget också. Så ser jag honom i en liten glaskur längre fram. I det ögonblicket hoppar mitt hjärta över ett slag. Han är iklädd kavaj, ljusblå skjorta och ljusa byxor. Jag ser direkt att han fipplat med frisyren ett tag, för den är verkligen fin. Så petig som han brukar vara. Jag kan inte förstå att denna snygga man är min och att han nu står och väntar på mig. Inte nog med det räcker han fram en bukett rosor och jag kan inte låta bli att rodna. "Varför rodnar du så mycket älskling haha?"Det är inte därför jag älskar honom. Han skämmer bort mig med både komplimanger och gester, men det är fortfarande inte därför. Ingen har någonsin tidigare tittat på mig som han gör.Han ser mig. Ända in i själen. Utan att han själv vet om det.Jag har aldrig tidigare känt såhär. Varje dag påminner jag mig själv om det.