Som det är

Mörkret faller på, kylan tätnar, solen slutar till slut gnistra sådär ljust och man inser till slut att det inte är lika kul att gå i shorts och linne längre. Augusti välkomnar september och med sensommarens hjälp accepterar vi till slut oktobers ingång. Att det till slut blir höst. Att man får använda sig av sådär lagomvarma kläder som inte ser obehagligt stora ut. Att böcker, pennor och block måste inhandlas för skolan börjar. För att skolan äntligen börjar.   Jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka det här, men jag älskar ALLT. Jag älskar stadens mysiga små gator och cafeer, det hanterbara myllret som är så mycket bättre än Stockholms shabambamstressastressa, att skolbiblioteket är nästintill fullt trots att det är lördag, ”harruhållihövvetellär?!”, 1 minuts gång till skolan och skolan. Juridiken. Människorna. Professorerna. Experterna som engagerar en till tusen. Seminarierna som advokatbyråerna i stan ordnar. Auran. Ja listan kan göras tusen gånger längre, det finns bara inte ord. Det måste ha varit meningen att jag skulle hamna här. Puss.