Halvdag och kulturskillnad

Igår hade vi en halvdag i skolan så några av oss i softball laget åkte till Subway för att äta innan träning. Vädret var helt perfekt igår verkligen och träningen var en av de bättre. Vi hade en liten scrimmage och mitt lag vann. Fick äntligen till några riktigt bra slag vilket gjorde min dag ännu bättre.nnSå jag hade en jättebra dag och när jag kom hem skyndade jag mig för att göra mig i ordning då en kille från min skola skulle komma och hämta upp mig och jag skulle hänga med honom till hans kyrka. nNågot som är väldigt annorlunda här är religon. Att gå till kyrkan här är väldigt vanligt och de flesta av mina kompisar går till kyrkan 2ggr i veckan. Hör åtminstone någon prata om Jesus eller Gud varje dag och Bibeln är livets bok. nDe senaste veckorna har jag haft många, många konversationer om detta. Jag tycker att det är intressant och jag tycker att det är fint hur stor tro de har. Dock har jag börjat känna allt mer att många av dessa konversationer endast lett till att jag förstår dem men ingen förstår mig. Hur kan jag inte ha läst Bibeln? Hur kan jag inte tro att Gud skapade världen? Hur kan jag ens tveka på att Jesus är våran räddare? nJag har hela tiden försökt att stå upp för vad jag tror på och hur jag ser på alla dessa frågor men efter ett tag, när ingen riktigt förstår en, när många kollar ner på en bara för att jag enligt dem har så fel, blir det lite "overwhelming". Hur som helst så nådde jag mitt slut på tålamod. Det var endast jag, killen från min skola och så den här killen som skulle hålla i vår "lektion". Vi pratade mest bara om Sverige, olika traditionella maträtter, hur han träffade sin fru osv och han var väldigt trevlig. Tillslut kände han väl att det var dags för att lära mig lite om Bibeln och att få mig att tro på vad han tror på eller vad enligt honom är "rätt". Så jag tog den här diskussionen ännu en gång och försökte stå upp för mig själv, vad jag tror på osv. Skillnaden med denna konversation var dock att den här killen berättar för mig att jag kommer hamna i helvetet. Att jag en gång kommer leva förevigt i "hell" och att jag då kommer att ångra att jag inte tror på vad han "vet" är sant. Jag tycker att det är viktigt att visa respekt inför andra. Jag tycker att det är viktigt att låta andra ha sina åsikter även om jag inte håller med. Så jag satt där och försökte hitta något vettigt att säga men vad svarar man någon som anser att allt man säger är synd ungefär?Låter så fjantigt men efter 7 månader av att försöka stå upp för mig själv och sen få höra att jag förtjänar att hämna i helvetet på grund av detta. Att jag, bara för att jag inte tror på vad de tror på, förtjänar det vad enligt honom är det värsta tänkbara i livet. Det fick mig att tappa tålamodet. Jag tror fortfarande att man ska stå för sin tro men jag har kommit till den punkten att eftersom att mina åsikten inprincip endast leder till att andra blir upprörda undviker jag hällre dessa konversationer. En av anledningarna till att jag är här är ju för att uppleva deras kultur och som jag sa tycker jag att det är väldigt fint hur de har en sån stor tro. Men längtar efter Sverige så mycket just för denna anledningen. Att äntligen ha människor runt omkring mig som förstår mig på ett helt annat sätt. Det är något jag saknar!konversationer. nnnnnn