F är vår sektion, massa acceleration

Att vara tjej, plugga teknisk fysik och ibland vara lite för snäll för sitt eget bästa gör att jag titt som tätt hamnar i situationer som jag aldrig annars skulle hamna i.   Imorse vaknade jag av att en klasskompis hörde av sig vid halvtiotiden "hej! Hoppas du är taggad på fotboll! Första matchen börjar 10:30, be there!". Fotboll. Jag som är världens mest osportiga människa som hatar att springa och har kasst bollsinne lyckades någon gång efter gasquen sent igår kväll lova att jag skulle vara med och spela fotboll i Ångströmsmästerskapen. En tjej behövdes på planen hela tiden och ingen tjej hade anmält sig till att vara med. Så jag som aldrig spelat en fotbollsmatch utanför skolidrotten lovade att jag kunde vara med och "stå på planen". Sagt och gjort, ett löfte är ett löfte och med start halv elva imorse spelade jag som vänster back på en fotbollsplan i Ekeby.    Förvånande nog var det kul! Killarna i min sektion var (som vanligt) hur gulliga som helst och klagade inte en enda gång över hur lite jag bidrog till spelet (och överröste med beröm de få gångerna jag faktiskt lyckades göra något vettigt med bollen). Utan mig hade de ju inte fått spela alls. Vi förlorade dock båda våra matcher och åkte ut redan i gruppspelet. Hängde sedan kvar vid fotbollsplanen några timmar, åt bakispizza och slötittade på de andra sektionernas fotbollsspelande.    Mysigt söndagsförmiddagshäng på fotbollsplan alltså. Så hade jag verkligen inte tänkt att jag skulle spendera dagen efter vårens bästa gasque.