Toppar och dalar

Har haft ganska mycket blandade känslor på senaste tiden. Jul och nyår spenderades med familj, lite släkt och sambo. Har blivit ganska många resor mellan Växjö och Karlskrona. Vissa har gått fort, andra har varit längre och tråkigare. Jag hade en jättefin ledighet, samtidigt som jag har haft en väldig massa i skolan. Förra veckan bestod av flera examinationer i bland annat boll, skridskor och simning. Simningen och dykningen som jag varit så rädd för, klarade jag! Jag klarade den bra till och med. Det är jag stolt över. Mina blåsvärden går uppåt, fortfarande och jag kan inte tro att det är sant. Vill inte jinxa något... men man måste få vara glad. Mina lungor rymmer en halvliter mer luft sedan maj 2018. Det är en sådan lättnad och lycka. Att det inte går nedåt eller envisas med att ligga på samma siffra trots ökad insats. Det har hänt en del tråkiga saker också.. en nära släkting har gått bort väldigt plötsligt <3 Sedan har den sista månaden i skolan tagit ganska mycket psykiskt på mig. Har känt att högskolan inte är öppen för alla och att man får vara beredd att möta fördomar och misstänksamhet om man sätter sjukdomen först. Vi har läst mycket om hur bemötandet av elever är A och O, att alla elever har rätt att gå i skolan och att diskriminering av alla slag är förbjuden, hmm... Jag är iallafall stolt över min insats den här terminen och är säker på att detta är rätt väg för mig just nu! Det är det som spelar roll :) Ha det så bra! /Matilda