Lever en mardröm

vart börjar man ens? Vart börjar man när hela ens liv faller samman ? Det här som skulle bli en sån bra höst med mycket roligt och nu tappar jag allt. Min mamma har bara veckor kvar att leva och jag tappar allt. Vet inte ens vad jag ska skriva. Tror inte jag fattar ? Jag kommer förlora den mest betydande människan i mitt liv, när som helst. Vet inte hur jag hanterar detta nu. Jag har skygglappar på och går till jobbet som inget händer, jag gör mina kvällar och dagar likt rutin. Det var någon som sa att 85 % vad människan gör, görs på rutin och av sig självt, just nu går jag på 100% rutin. Vågar inte släppa mig en tum, vågar inte tänka, vågar inte lägga upp en krisplan, jag är lost. Är rädd för panikattackerna jag drabbats av sen jag fick beskedet. Välkomnar dom inte genom att låtsas som detta är en mardröm.Jag vaknar på morgonen och känner mig glad och nöjd i en sekund, sen inser jag att jag vaknar upp till min värsta mardröm. Jag måste gå upp, andas, ge mig ut och fortsätta med en dag som är en mardröm. Jag kan inte se en värld utan min mamma. Hon är mitt största stöd och min ledstjärna. Det är hon jag alltid ringer när jag behöver råd, även om jag redan bestämt mig behöver jag hennes godkännande. Det var hon som fick mig att ta tag i mitt jobbliv och säga upp mig för jag Inte var lycklig. Sen försvann hon. Jag var sjuk i veckan och jag ville bara åka hem och få en kram och en kopp te, men hon var inte där. Jag vet inte vem som någonsin skulle kunna ersätta det hon är för mig. Hon har varit med mig sen dag 1 och jag vill inte leva en dag utan henne. Jag har så mycket kvar jag vill att hon ska se, så mycket kvar jag vill bevisa. Det är fan inte okej att förlora sin mamma innan man fyllt 23. Inser när jag skriver detta att det känns som jag skriver om någon annans liv. Jag lever i sån jävla förnekelse. Jag vill inte. Jag vill inte. Jag vill inte. Vill inte se mamma tyna bort i en sjukhussäng, hon förtjänar så jävla mycket bättre. Jävlar vad hon förtjänar bättre, du fina människa som har gjort så jävla mycket avtryck i mångas liv. Det kommer bli så tomt. Ett tomrum jag ska försöka leva med resten av livet. Till sista andetag mamma