Tempoförlust och kulinariska besvikelser

I Kroatien tappar vi tempo, både med blogg och allt annat. Det tar en liten stund, men så går det upp för oss att det är just den här avsaknaden av tempo som ÄR semester. Åtminstone sol-och-bad-semester. De första dygnen är vi lite konstant redo att packa bilen och åka till nästa ställe. Men nu sjunker det behagliga i att inte ha några direkta planer äntligen in. Jellyglass... Dagens badställe tituleras klipporna, men är egentligen en betongvik som tagen ur King Louie’s tillhåll från Djungelboken. Per är nöjd, för här flyger planen lågt. Försök till photo shoot med varken hellre eller bra modell + ointresserad fotograf. Men kaktusar! Som tyvärr lämnar fruktansvärda taggar precis överallt och gör mig handikappad större delen av dagen. Då jag mycket orutinerat, och genuint semesteraktigt, inte laddar telefonen nog för att klara dagen finns inga bilder från det att vi kommer till ”klipporna” till det att mörkret faller och vi äter kvällsmat. Övergången får istället bli de 2 liters förpackningar av billigt öl och vin. Tämligen oimponerade av Kroatiens kulinariska erbjudanden väljer vi att ta kvällsmaten hemma. Familjen ger sig ändå tappert ut i jakt efter kvalitativ föda. De söker förgäves.Egentligen, från en Svensson at heart, handlar det nog om bristen på sås. I Kroatien existerar varken sås eller dressing eller dipp. Oavsett måltid erbjuder de, med frågande ögonbryn, istället majonnäs. Eller ketchup. Även grönsaker är de i stor utsträckning helt utan. Vill man ha något grönt får man beställa det vid sidan av. Visserligen tror jag att detta handlar mer om att vi ännu inte tagit oss ur de värsta turiststråken - men generellt är det kroatiska turistköket en BIG let down.I skrivande stund planeras en tur in till stan för att jaga det genuina köket - och street food. Lyrisk över vindruvor med kärnor! I Sverige är de totalt utrotade och för en hemmaodlare som plockar kärnor ur maten är det ganska tråkigt. Stor glädje i att finna kärnor i Kroatien!