Att bli respekterad i 24 timmar.

Oj. Det visar sig att mitt inlägg jag skrev igår aldrig kom upp? Vilket faktiskt känns sorgligt då jag för första gången på ca tre veckor var ROLIG. Som feminist och pk-hora är jag ju ytterst lättkränkt, och jag måste säga att detta inte alls är ett undantag. Men förlåt! Det inlägget som skrevs igår som SJÄLVFALLET upp senare idag (eller möjligtvis imorgon).  Men nu över till andra grejer! Idag är det min favoritdag på året, nämligen internationella kvinnodagen. Den enda dagen under året då jag kan bli respekterad för mitt kön. Goals! Jag gjorde ett halsband av en tampong, pysslig som jag är, och när mi syslöjdslärare satte sig bredvid mig på lunchen tittade hon förfärat, med sin kvinnosyn från 1930, och frågade vad det var. Jag svarade att det var ett halsband, kvinnodagen i ära, och tackade för att jag fick låna tråd i från henne. Hon börjar då skratta lite nervöst och kommer med det starka citatet "ja... jag vet inte vad jag ska säga". När jag en minut senare kommer tillbaka från att hämta servetter så har hon gått. Min syslöjdslärare, som är närmare 50, har då blivit så kränkt av en bommullsklump att hon har bytt bord. Tänk att hata sitt eget kön så mycket! Kvinnodags-inspo på högsta nivå! Annars har jag tyvärr inte firat kvinnodagen allt för mycket. Jag var nästan lite ohövlig mot dagen idag faktiskt. Imorse när jag klädde på mig så plockade jag fram en snygg outfit, och log nöjt mot den. Men sedan så harklade sig min special snowflake-del av hjärnan, och påminde mig om att jag faktiskt är mer hipster än den outfiten. Jag är starkare än en simpel tröja och ett par svarta jeans. Så istället så tog jag på mig en kjol som har lett till att halva skolan har sett min rumpa idag (varsågod allihopa!) och en stickad tröja jag inte har haft på mig sedan sexan ungefär. Förlåt, alla världens kvinnor, ni vet att jag älskar er mer än att ha på mig så fula kläder på vår dag.  Dock så kan ju inte jag hålla käften, och jag ÄLSKAR att säga allt jag tycker och tänker. Så det är klart att en mindre bibel lades ut på instagram. Jag bad mina vänner korrläsa den, och de höll med om allting och sa att den var bra skriven, men de tillade med tyst röst "att den var väl lite lång...", och visst hade de rätt om det. Så, alla mina följare, ni ska skatta er lyckliga att jag inte la ut alla tre delar av texten som jag från början planerade! "Kvinnohat leder till mord, våldtäkt, och misshandel. Manshat leder till att mäns makt belyses, eftersom det inte finns något strukturellt våld mot män. Men ändå så är manshat det värsta som finns, enligt de flesta män. Varför? Varför kan ni inte se bakom uttrycket och förstå den faktiska meningen av det? Män utför de flesta brotten, flest män våldtar och flest män mördar, men ändå så kan inte jag generalisera män utifrån solklar statistik? (Har blivit tillsagd av en man att att säga att flest män våldtar är kränkande, men vad ska jag göra? Ljuga?) Jag är trött på att mina argument som är baserade på personliga upplevelser ursäktas med att "det kan ju faktiskt bero på något annat" och "du har inte sett deras perspektiv av situationen". Jag har aldrig träffat en man som har hört det jag har att säga, nickat, och inte börjat försvara mäns rättigheter. Som har förstått att det handlar om mig som kvinna, och att jag har upplevt dessa situationer hundratals gånger och vet att det beror på kvinnoförtryck. Som har förstått att feminismen inte handlar om män. Sexist är inget skällsord, det är ett faktum. För kvinnor är i den lägre positionen nu, och vi måste sluta ursäkta oss för att vi generaliserar män, och vi måste sluta ursäkta oss när vi kallar en man sexist, och vi måste sluta låta män göra den feministiska debatten om dem. Ha en bra dag, och tänk på vad du som individ kan göra för att ändra patriarkatet. För att säga att man är för alla köns lika rättigheter är inte nog. #8mars #kvinnodagen" Min instagram är förresten @tessminaj, för er som av någon chans skulle ha råkat missat (en tragedi). Ha det!