God morgon.

04:57. Jahopp, ingen idé och försöka somna om igen. För har jag väl vaknat kan jag lika gärna gå upp. Kaffetarmen håller på och få sitt. Det är väl förbannat att man ska va så morgonpigg, morsan har alltid sagt att min farmor var exakt likadan. Men att hon ofta ställde sig och bakade för att ha färskt bröd eller nått gott till kaffet senare på dagen. Att lyssna till morgon fåglarna är dock ganska mysigt. Även om det bara är duvorna som hörs högst här ute. Men jag tar hellre det än och lyssna på den måsflock som befinner sig hemma i stan. Den har retat gallfeber på mig i veckor... En kan ju tycka att de inte ens bör befinna sig inne i stan, men där det finns mat - finns det minst sagt måsar. Fåglar har också alltid varit en grej för mig. Ända sen jag var 7 år tror jag. Jag minns hur jag med mormor satt i deras köksfönster med vy ut mot fågelmatare som hon hade hängt i grinden. Jag minns hur vi kunde sitta där i flera timmar och bara titta på fåglar. Det är tack vare det som min kunskap om småfåglar är ganska stor. Men i lördags fick jag se en fågel jag aldrig sett förut, Steglits. Namnet låter bekant men fågeln vet jag bestämt att jag aldrig sett förr. Vacker är den i alla fall... Som så många andra fåglar här i världen.