Trubbel i Barcelona

Jag vet att Barcelona är en toppenstad i mångas ögon, och det var kanske inte rättvist att enbart spendera sju ynka timmar där, men saker ändrades och planen höll inte. Saker blev inte som jag tänkt mig och jag blev på dåligt humör. Barcelona blev med andra ord bara en belastning, haha. När jag kom till stationen bestämde jag mig för att lämna in ryggsäcken där i utbyte mot en liten slant så att jag slapp släpa på den, mycket smidigt. Jag köpte mig sedan ett tunnelbanekort för dagen och gav mig genast iväg mot Las Ramblas, den stora huvudgatan. När tåget stannade var det fullt med folk som skulle av och vi trängdes för att komma upp för trappan och ut på gatan. Mitt i alltihop hörde vi skott. Alla stannade till och dete kom allt närmre. Folk blev oroliga och inte minst jag. Jag såg det hela framför mig på en enda sekund. Terrorattack var min enda tanke. Jag började skaka och till och med gråta där alldeles ensam. Jag blev så himla rädd. Efter en stund började folk gå upp som om ingenting hänt och vem vore jag att stanna där nere ensam. Det var bara en parad på gång. En jävligt konstig en tycker jag då, utan sång eller instrument - bara skott som avfyrades i takt och otroligt högt. Fy, ingen bra start på dagen. Jag strosade runt där ett tag och sen tog jag tunnelbanan vidare till Sagrada Familia, den berömda kyrkan. Väldigt mäktig och fin, synd bara att de alltid håller på att bygga på den med lyftkranar till höger och vänster. Turen fortsatte mot Park Güell som jag verkligen ville besöka. En utkiksplats över staden men också en liten stadsdel med fantastiskt arkitektur. Jag hade googlat en hel del på det och tyckte att det såg så himla gulligt ut, jag var tvungen att ta mig dit. Man fick gå en hel del men tack och lov fanns det även ett gäng rulltrappor på vägen där det började bli för brant. Även om inte solen stekte så var det väldigt varmt, kvavt liksom. Jag nådde till sist toppen och fick då veta att man måste ha en förbokad biljett för att få komma in på området, något jag absolut inte läst något om. Besvikelsen var enorm och jag vände neråt igen efter att ha tagit några tröstbilder. Kanske kan lite mat pigga upp mig tänkte jag och satte in google maps på en tapasrestaurang som jag hade blivit rekommenderad. Väl framme på adressen fick jag sitta inne utan AC, blev missförstådd pga språkbarriärer och blev besviken över maten. Haha, alltså det är ju skrattretande. Jag betalade och började promenera runt mellan gatorna för att få lite intryck av staden. Fint, men allt var stängt? Jag googlade upp ett köpcenter som skulle vara öppet, jag tog tunnelbanan dit och gissa vad - det var stängt ändå. Tydligen så var det en röd dag just den här måndagen, något jag aldrig skulle ha en tanke på att titta upp när jag åker någonstans. Efter alla småmissar den här dagen var jag bara så trött på allting, så jag köpte mig en kaffe och satte mig på en parkbänk för att skriva vykort till mormor. Sen satt jag där tills tåget gick kan jag säga er. Herregud, jag måste tillbaka under bättre omständigheter.