Resan

Men wow så vackert skrivet. Här sitter jag och är tagen av en text en person skickade till mig, den berörde mig rejält. Stort tack till dig A som delade med dig av denna otroligt fina text. Resan Jag valde dig när det jag önskade inte uppfylldes. Ett sekundärt val för att fylla tomrummet. Men även här kröp kärlekens lustar fram, kanske för att ungdomens nyfikenhet på det motsatta könet, sex och tvåsamhet aldrig hade existerat förut. Vi hade det bra, helt okej. Men det räckte inte hela vägen. Jag förlorade mig själv och därefter dig, ett misstag sedan var vi bara du, och jag bara jag.Vid pubbordet, i neonskenets skugga fann jag en ny vän. Blicken släppte botten på glaset och mötte din. En varm hand som du lät vandra på min arm, lekfullt nästan för bra för att vara sant. En mjölk vit hud, med ett svallande rött hår. Fnittrande ögon, en oförglömlig kväll. Men även är tog sagan slut alldeles för fort. Du förlorande mig på vägen, din resa tog aldrig slut. Vi fick gå olika vägar, du fnittrade, jag grät.Med min bara hand, krossade jag reflektionen med sju års olycka som följd. Och där stod jag, vid älvens kant. Väntande på liemannes hand. Minuter senare blev jag räddad av en älskad famn. Blod är tjockare än vatten, och utan dig...Tiden gick, livet började att leka igen. Näktergalorna sjöng och svalorna smekte luften. Lukten av nyklippt gräs, glödande kol i grannars grillar och där vandrade jag åter igen med den lilla gröna klangrika påsen. Ruset var ett måste, inga uppenbarelser fann jag utan detta elixir.Där i kön fann du mig, en vit lögn sedan var det vi. Du behövde aldrig fånga mig, jag var din med en blick. Du var drömmen, allt jag kunde önska mig. Jag älskade livet ingen, men problemet var att du önskade mer. Hur mycket det än plågade mig, var din lycka värd mer än min. Idag är jag glad för det, men inte då. Jag gick återigen tillbaka till det destruktiva.Kraftdryck efter trolldryck, ruset var mitt val, min bästa vän. I jakten på lycka hittade jag ett socialt media i det mörkaste av avgrund. Där fann jag något jag inte klarade av. Ruset fick en kompis. Sexuella förhållanden styrde mitt liv, kärleken var förlorad. Jag levde ett par år på köttsliga lustar. Men livet kom ikapp, inget dramatiskt skedde. Bränslet tog bara slut, lågan slocknade. Jag klev upp i sadeln igen, men trots mer erfarenhet lärde jag mig aldrig. Svartsjuka och otroheter. Jag är skyldig till det förstnämnda. Inget jag ville erkänna förut. Dem trodde på grönare gräs, jag såg bara lögner. Livet ger, livet tar. Jag bar en sten på mitt bröst, släppte den endast när jag var själv. Jag ångrar mycket, om inte allt.Åren har gått. Läxor är lärda, nästa test är att leva livet. Kanske finna lyckan i en famn igen..Jag är en skådespelare, med mitt egna liv som scen./A