håller min kärlek hårt i min hand, fullt av tvivel inombords, men aldrig på utsidan, vi tog 73an mot nynäshamn, under fabrikerna rusar vi fram.

Hej på er. Nu har det varit tyst härinne på himla länge. Närmare bestämt mer än en månad. Början av den här terminen har det hänt mycket grejer och jag är på g att anpassa mig till det hektiska ume-livet igen med grejer att göra exakt hela tiden. Har dock insett att det tär på mig att alltid haka på varenda roliga sak som folk ska hitta på och nu har jag lovat mig själv att jag ska ha minst tre vara-hemma-själv-och-chilla-kvällar i veckan. Måste lära mig att klara av ensamheten på ett bättre sätt och bara fatta att det inte gör något att missa en del skojigheter. Stressen av att ha helger planerade i veckor framöver får mig att få lite smått panik. Trots att det är mest roliga saker som ska göras. Fick som världens hemlängtan förra veckan och tänkte att bästa sättet att ta itu med stressen av att det alltid händer nåt var att åka hem över helgen, bara komma bort ett tag, men biljetterna var dyra och det fick mig att inse att det inte alltid går att fly. Det var nog bra att det inte blev en hemresa ändå, trots att jag missade elins födelsedag, för fast att det hänt grejer i helgen så har jag kommit till insikt med en massa saker. Idag är vädret så jäkla fantastiskt fint och jag har redan varit på stan en sväng, men jag BEHÖVER INTE göra nåt mer idag, förutom att plugga. Och jag orkar liksom inte riktigt i längden. För trots att det känns bra i stunden så är mitt huvud på högvarv när jag kommer hem och det har inte funnits en lugn stund på läänge att bara andas ut, lyssna på bra musik, läsa. Det sistnämnda kom jag igång med förra veckan när jag slukade några kapitel i min fina bok where the god of love hangs out. Och fasen vad jag har saknat att läsa. Om jag tänker efter så tror jag att den enda boken jag läst de senaste två åren är det handlar om dig som tog slut på mindre än en vecka. Så sorgligt. Och visst kan man tycka att andra saker, vänskaper, att kramas med någon i soffan, att snacka hemlisar och kärlek i en väns säng, ha picknick på någons matta, äta lunch med någon på stan, gå och fika, alltid ringa någon och att alltid vara på väg någonstans är saker som bör värderas väldigt väldigt högt. För det är saker som bygger upp en, gör en starkare. Men stressen över allt har varit så jäkla påtaglig. Jag är väl inte riktigt en person som hela tiden vill ha saker att göra och människor omkring sig, och det är nog ingenting jag kan träna fram heller. Jag måste väl bara inse att det är okej och att jag ibland måste tagga ner och inte hänga på allt jämt jämt jämt. Men fina saker har hänt såklart, så jag ska väl dra det lite snabbt också. Sedan sist har jag firat jul hemma i sorunda, med världens absolut finaste familj. Min bror och bella gifte sig på julafton vilket var fantastiskt på alla sätt och vis, jag spenderade nästan en vecka hos jimmy, tillbaka i umeå väntade ett roligt indesign-moment som var det bästa hittills i skolan tror jag, inflyttningsfest hos jesper, dans på lokal (som för övrigt är sämsta stället i ume men som alla vill gå till för att det ligger på ålidhem.. en ständig kamp för att få folk på varje förfest att ändra sig), middag hos linnéa och glitterfest på hennes golv, en himla massa dans på ett proppfullt scharinska, finfin ida sand-konsert på kafé station, inflyttningsfest hos elin&daniel som var fantastiskt rolig, en del shopping, fika-mys, radio-häng, birdman på bio och utflyttningsfest hos samme i fredags. Momentet i skolan just nu är så jäkla flummigt och tråkigt, men som tur är så tar det slut redan på fredag. Så längesedan jag skrev något också, vilket kanske märks i den här sjukt osammanhängande och knäppa texten. Men livet känns väl lite såhär stormigt just nu. Mycket på gång i hjärnan.