Lär dig investera som Warren Buffett

Jag har nyligen läst boken The Warren Buffett Way skriven av Robert Hagstrom. I boken beskriver han de 12 grundstenar som Warren Buffett utgår ifrån när han väljer att göra en investering. Jag tyckte dessa 12 faktorer var väldigt matnyttiga och tänkte därför dela med mig av dem här på bloggen. I boken är de 12 grundstenarna indelade i fyra kategorier bestående av Verksamhet, Ledning, Finansiell ställning och Marknad. Grundstenarna för ett företags verksamhet: 1.      Ett företags verksamhet måste vara enkel att förstå. Du behöver förstå företagets intäkter, kostnader, kassaflöden, arbetsrelationer, flexibilitet i prissättning och kapitalallokeringsbehov. Om du inte fullt förstår företagets verksamhet kommer du inte kunna fatta logiska och rationella investeringsbeslut. Du bör därför investera inom din radie av kompetens oavsett hur stor/liten den är. 2.      Ett företag måste ha en konsekvent operationell historik. Buffett undviker bolag som antingen håller på att lösa tillfälliga problem eller företag som fundamentalt ändrar sin verksamhet för att deras nuvarande inte längre fungerar. Han menar att stabilitet i verksamheten är viktigt för att uppnå god avkastning. Ett företag som historiskt levererat stabila vinster över tid tenderar att fortsätta med det i större utsträckning. 3.      Företaget måste ha en långsiktig ljus framtid framför sig. Buffett anser att det finns bra och dåliga företag, de bra benämner han som franchise. Med det menar han att företaget har en produkt eller tjänst som 1. Behövs eller efterfrågas 2. Inte har några substitut och 3. Inte är reglerad. Om ett företag innefattar dessa tre aspekter finns det goda möjligheter för företaget att hålla kvar sina priser eller eventuellt höja dem utan att riskera förlora marknadsandelar. Buffett talar ofta om moat, det innebär att företaget har en komparativ fördel mot konkurrenter, desto större den är desto bättre. Det kan exempelvis handla om ett starkt varumärke, där Coca-Cola och McDonalds är två goda exempel. Om ett företag inte kan sticka ut och istället levererar liknande produkter som konkurrenterna kommer företaget i större utsträckning vara beroende av externa faktorer, vilket såklart är negativt. Grundstenarna för företagets ledning: 4.      Rationalitet bland ledningen. Det viktigaste som ledningen gör i företaget är att allokera företagets kapital eftersom det är allokeringen av kapital som övertid bestämmer värdet på bolaget. Ledningen måste hantera bolaget efter dess livscykel. Med det menas att ett bolag under sin livstid kommer befinna sig i olika stadier och därmed kommer ha olika kapitalbehov. Det är vanligt att dela in livslängden i fyra faser utvecklingsfasen, tillväxtfasen, mognadsfasen och nedåtfasen. Här är det viktigt att ledningen vet vart företaget är och kan hantera bolagets pengar på ett bra tillvägagångssätt. Till en början ser man gärna att bolaget återinvesterar alla sina vinster som de lyckas generera, men oftast krävs det även till en början tillskjutande kapital i form av banklån eller nyemissioner. Vidare vill man att bolaget gärna behåller sina pengar så länge en god avkastning på investerat kapital kan uppnås. Om bolaget behåller sina vinster och de har en hög avkastning på eget kapital kan vi se goda möjligheter för fortsatt tillväxt och därmed högre aktiekurs. Vid slutet (nedåtfasen) är bolagen ofta kassaflödespositiva men tillväxtmöjligheterna är begränsade, då är det mer attraktivt att dela ut pengarna till aktieägarna alternativt göra återköp av aktier. Bolagen kan även göra uppköp för att växa, men det är något som Buffett inte förespråkar. 5.      En transparent och ärlig ledning. Enligt Buffett ska en ledning kunna stå för sina misstag och i kvartals- och årsrapporter vara genuina och transparenta. I rapporterna ska det gå att utläsa 1. Ungefär hur mycket företaget är värt? 2. Vad är sannolikheten att företaget kan fullfölja sina framtida åtaganden? 3. Hur bra jobb gör ledningen? Buffet ser gärna att ledningen även vågar stå för sina misstag och tala om dem öppet i rapporterna, då det visar på att ledningen går att lita på och bryr sig om sina aktieägare. 3.      Våga sticka ut från mängden. Om nu ledningen får kredibilitet för nedslag, varför visar då många endast sina framgångar i rapporterna? Om allokering av kapital är så enkelt, varför blir då kapital ganska oftast dåligt placerat? Buffett nämner att orsaken är ”The institutional imperative” och innebär att ledningen tenderar att imitera andras beteenden. Många gånger är inte ledningen rationell utan påverkas av de runt omkring. Bara för alla andra gör något behöver det inte vara rätt. Vissa ledningar vill inte se dåliga ut och det medför att kortsiktighet prioriteras över långsiktighet. Buffett som är en långsiktig investerare söker bolag som vågar ta nödvändiga investeringar som på kort sikt försämrar resultatet, men som på lång sikt genererar högre avkastning. 6.      Att utvärdera ledningen. Att utvärdera ledningen när det kommer till rationalitet, transparens och förmåga är svårare än att mäta de finansiella resultaten eftersom människan är mer komplex. Men genom att ta reda på vad ledningen har sagt historiskt och därefter agerat ger en indikation på hur ledningen hanterar företagets verksamhet och strategier. Att göra det här kräver en del grävande för att få fram all nödvändig information, det man kan göra är att läsa tidigare års årsrapporter och se hur pass bra deras ord har stämt med verkligheten. Har de levererat det som har lovats? Jämför även tidigare års strategier med dagens, har de ändrats? Grundstenarna för den finansiella ställningen 7.      Avkastning på eget kapital. Warren menar att EPS-tillväxt som många analytiker tittar på inte är speciellt intressant utan anser att ROE är ett bättre nyckeltal för att mäta företagets prestation. För att använda nyckeltalet behöver justeringar göras. Först ska samtliga aktier värderas efter dess bokförda värde eftersom marknadsvärdet förändras mycket mellan åren, det kan medföra att ROE ser bättre ut för att aktiepriset har sjunkit. Det andra är att kontrollera nettoresultatet genom att inte räkna med kapitalvinster/förluster och extraordinära intäkter/kostnader. Anledningen är att man endast vill se resultatet från den rena verksamheten. ROE bör vara högt och gärna med en låg skuldsättning i bolaget. ROE är nämligen lättare att förbättra genom ökad belåning och är något som inte bör imponera på dig som investerare. Buffet har ingen specifik gräns på skuld i bolaget och utan det beror på vilken typ av bolag det är samt hur deras kassaflöden ser ut. 8.      Owner Earnings. Alla vinster bör inte värderas lika högt. Vinsten i resultaträkningen eller det operativa kassaflödet ger allt som oftast inte en rättvis bild av företagets intjäningsförmåga. Anledningen är att bolag kräver investeringar för att fortsätta sin verksamhet samt för att växa. Owner Earnings är vad jag skulle kalla det fria kassaflödet, vilket består av det operativa kassaflödet minus CAPEX. Formeln är: Nettoresultat + avskrivningar/nedskrivningar +- icke kassaflödespåverkande poster i resultaträkningen (exempelvis realisationsvinst/förlust) – Capex +- förändringen i rörelsekapitalet. 9.      Profit Margins. Buffett har svårt för ledningar som inte lyckas att reducera sina kostnader och hålla dem på en stabil nivå. Att förbättra marginalerna i ett företag görs enklast genom kostnadsreducering. Undvik därmed företag som spenderar onödigt mycket pengar. Det gäller exempelvis att förstå hur många som måste finnas på ett företag, annars återfinns lätt onödiga lönekostnader. 10.      The One-dollar Premise. Eftersom det är marknaden som avgör aktiepriset gäller det att den uppskattar de vinster som företaget åstadkommer. Ett bolag som långsiktigt utnyttjar sina vinster på ett bra sätt och investerar till ett högts ROI kommer med stor sannolikhet att över tid belönas av marknaden. Om ett bolag som återinvesterar en stor del av sina vinster men inte lyckas växa kommer aktiepriset med stor sannolikhet att sjunka, det motsatta gäller för bolag som effektivt kan ta tillvara på sina vinster och generera en hög avkastning på sitt kapital. Buffet har skapat ett snabbt test för att se om marknaden finner bolaget ekonomiskt attraktivt och hur bra ledningen har uppnått målet med att skapa aktieägarvärde. Testet kallas One-dollar rule och innebär att marknadsvärdet på aktierna minst bör öka i samma takt som retained earnings (de pengar som blir över efter utdelningar till aktieägare). Ökar den mer så är det bättre. Men det är värt att poängtera att flertalet andra externa faktorer styr börsen vilket man bör ha i åtanke. Grundstenarna för Marknaden 11.      Bestäm värdet på aktien. Det finns många sätt att värdera en aktie på, vissa använder sig av multiplar och andra av värderingsmodeller som exempelvis en DCF. Buffett förespråkar ett tillvägagångssätt som liknar en DCF-modell och menar att framtida kassaflöden är det som avgör ett företags värde. Buffett känner sig bekväm med att bestämma framtida kassaflöden i de bolag han investerar i eftersom han alltid ser till att förstå bolagets verksamhet fullt ut. När han har bestämt de framtida kassaflödena så nuvärdesberäknar han dessa genom en rimlig diskonteringsränta. På universitetet lär man sig ofta att använda WACC som diskonteringsränta, vilket enligt Buffett inte är bra då den bygger på CAPM som har volatilitet som riskmått. Buffet använder istället endast en amerikansk statsobligationsränta och tycker att den är tillräcklig eftersom han känner sig säker på sina prognoser. Under tider då räntan är låg som nu, är han dock villig att addera ett antal extra procent vilket enligt mig är fullt rimligt. 12.      Köp till ett attraktivt pris. Det är inte någon garanti att en investering blir lönsam bara för att du köpt ett bolag som är lättförståeligt, har en ljus ekonomisk framtid och drivs av en duktig ledning. Du måste även köpa bolaget till ett förmånligt pris och sedan måste företaget även prestera som du förväntat dig. Om vi gör ett fel beror det antingen på 1. Priset du betalade 2. Ledningens du anslöt dig till misslyckande 3. Den ekonomiska utvecklingen i företaget levde inte upp till dina förväntningar. För att till viss del undvika katastrofala investeringar kan man använda något som kallas för Margin-of-safety vilket innebär att man köper aktien under dess fundamentala värde. Om du beräknat att det fundamentala värdet på aktien är 100, men att det nuvarande priset är 60 så är sannolikheten för ett stort prisfall enligt Buffett relativt lågt, så länge du gjort någorlunda bra beräkningar.