Crazy in love......

Nu ska jag vara ful och sno en av mina vänners replik. Crazy in love - just haven´t meet you yet!Den stämmer så bra in på mig och mitt liv just nu. Jag mår bara bra helt enkelt och det är en sån sköööön känsla. Ändå så har jag så mycket som jag saknar som kan få mig till att må ännu bättre.För tillfället är jag arbetslös och har varit det sedan mitten på augusti. Det är 3 månader nu och det känns ju mindre bra kan jag ärligt känna, men samtidigt så gör jag allt jag kan för att hitta ett jobb. Vad ska man mer göra, man kan inte mer än att söka och hålla tummarna att det går vägen. I slutet på denna veckan ska jag börja ett jobbcoachningsprogram kanske kan det ge något.Sen är jag fortfarande singel och har varit det nu i 10 månader - tiden går så fort så det är helt otroligt! Men så kul som jag har haft den sista tiden i mitt liv har jag inte haft  på mycket länge. Inte vad jag kan minnas i a f. Därför så är det en underbar känsla. Tänk ändå att för mindre än ett år sedan kändes som att livet var slut är nu en känsla av att det är det bästa som har hänt mig- på mycket mycket länge. Samtidigt så kan det ju kännas lite vemodigt ibland. Tänk ändå att jag och mitt ex levde i vårt förhållande så länge när vi egentligen inte var lyckliga med varandra. Men sen ska man inte gå och tänka tillbaka på allt som har varit utan blicka framåt. Man kan ju ändå inte göra något åt det som har varit, utan bara gör något åt det som väntar oss i framtiden. En dag så satt jag och funderade på mitt gamla förhållande. Funderade på när tog kärleken mellan oss slut? När slutade vi att vara kära i varandra? När jag rannsakar mig själv så sista gången som jag kände mig kär i honom, som jag kan komma ihåg, var på våren 2007. Alltså nästan 2 år innan vi gjorde slut. Han hade varit i New York med en kompis på en resa. De var borta i 5-6 dagar. När han var där så skickade han så söta och mysiga sms till mig så hjärtat slog i bröstet på mig. Han skrev bl a att nu är vi här och äter frukost till Ground Zero och jag saknar dig redan, kan knappt vänta till jag är hos dig igen. Han skrev så många sms, hittade de i min telefon för någon månad sedan. När han sen kom hem så var jag i skolan så han skickade små gulliga sms till mig om att jag skulle skynda mig hem för han längtade så efter mig. När jag väl kom hem så hade han gjort mysigt med tända ljus och han stod nere i hallen när jag kom in genom dörren och just då så kändes det som att vi hade inte klarat en sekund till utan varandra. Men var tog alla de känslorna vägen? När slutade vi att känna så för varandra?Ibland när man kommer på sådana gamla minnen som är så mysiga så gör det lite ont i hjärtat. Men samtidigt så kan jag nu tänka på de minnena och sitta och komma på mig med att små le lite och tänka att just då hade vi det så bra. Men tyvärr var det inte meningen att det skulle bli vi resten av livet. Vi hade det jättebra under så lång tid, men tyvärr så växte vi ifrån varandra och blev andra personer som sökte något annat än det vi hade tillsammans. Det skedde nog successivt i vårt förhållande, att ingen av oss såg det och när vi väl vaknade upp och rannsakade oss varför vi var tillsammans så märkte vi tydligt att vi älskade varandra jätte mycket men vi var inte kära i varandra längre. Jag kommer alltid ha känslor för honom, men jag vill också vara kär i min livskamrat och det är jag inte i mitt ex. Nu när jag ser i backspegeln så känner jag en sån enorm längtan efter att få känna så igen för någon. För hur bränd man än blivit tidigare så är det så fullständigt underbart att vara förälskad i någon och få de känslorna bekräftade av någon. Jag hoppas bara att jag träffar dig snart......