Skillnader på New York och Stockholm

Nu har jag bott i New York totalt i ca 4 månader. Och man har ju råkat på en och annan skillnad från Sverige som man bara fått anpassa sig till. Det är väldigt amerikanskt för mig som är svensk, men inte som det förmodligen är på många andra platser i USA. Men det är så roligt att se andra kulturer. Vissa saker gillar man, och andra saker gillar man inte lika mycket. Här nedan har jag kommit på lite skillnader jag märkt av, det är vad jag kom på just nu. Men finns nog många fler. Hoppas ni gillar det :-)  I mataffärerna packar kassören allt åt dig samtidigt som dom slår in varorna. Det känns lite konstigt att bara stå bredvid och titta på medan dom packar, speciellt om man handlat mycket haha. Vill gärna hjälpa dom men det får man inte riktigt.På tal om affärer så används en äcklig mängd plastpåsar. Nästan alltid får du dubbla påsar, trots att det inte ens är tungt. Handlar vi bara till middagen så får vi typ 4 påsar (dom är rätt små) plus att dom är dubbla. Så alltså 8 påsar som du inte ens betalar för. Även i klädbutiker så får du en gratis påse varje gång du handlar.Nästan varje hus här i Midtown och på hela Manhattan tror jag, har en door man. Alltså alltid någon/några personer som sitter vid en liten disk vid ingången. Dom har koll på alla som kommer, tar emot alla paket och hjälper en vad det än är. Det känns väldigt tryggt i huset då alla besökare måste "anmälas" innan dom kommer in. Väldigt trevligt att alltid bli välkomnad hem också haha, och bekvämt att hämta paket i samma hus. Du dricksar på typ allt här, och mer än i Sverige. Det här med dricksen tyckte jag var rätt jobbigt när jag kom hit, och tycker fortfarande att det är lite jobbigt. Typ nästan på varje kaffeställe/café så dricksar du och får välja mellan 10, 15 eller 20% varje gång du betalar. Och äter man ute så är det "standard" att dricksa 20%. Även om du fixar naglarna eller sånt. Det gör ju att det blir ännu dyrare här, som att det inte redan var dyrt att äta ute liksom haha.. Men värt att tänka på om ni åker till New York. Här hälsas det på alla. I Sverige är det ju sällan man hälsar på någon mer än vad man behöver. Men här säger man typ hej och hejdå till alla i hissen, säger alltid "have a nice day" eller "how are you?" till alla man möter. Dock är det ingen som direkt bryr sig om vad man svarar eller hur man egentligen mår haha..  Nästan varje person (eller okej nu överdriver jag för det bor gaaaalet mycket folk på Manhattan) har en hund eller två. Det är så poppis med hundar där vilket är väldigt mysigt. Men samtidigt så förstår jag det inte, för du får inte ha hund på tunnelbanan eller inne på något café, restauranger eller affärer. Hade gärna haft en vovve här, men just dom punkterna gör att det försvåras väldigt mycket? Solen går upp vid 7 på morgonen och ner vid 19 på kvällen. Jag vet faktiskt inte hur det blir på vintern, men nästan hela sommaren har solen gått ner så pass tidigt. Det tycker jag är så konstigt haha, jag saknar lite ljusare kvällar. På mornarna är det också lite ovant att det inte blir ljust förrän 7 halv 8 typ.  Det är i princip dyrare att handla mat och laga hemma än att köpa take-out. Det här har jag tjatat om så många gånger nu, men vi får verkligen tänka ordentligt när vi ska handla hem. Det är liksom inte riktigt bara att köpa det man är sugen på hur som helst. En liten gräddfil kostar ca 30kr, en halloumi 100kr osv. Förra veckan skulle jag köpa ett paket bacon och fick en chock när det billigaste jag hittade kostade 80kr. Ville gråta haha. Förmodligen finns det större mataffärer utanför Manhattan där det är billigare, men tyvärr har vi ju inte tillgång till bil så det blir världens projekt som inte är värt de. Alla känns verkligen unika här, och det är ingen fråga om att våga sticka ut. Det är faktiskt väldigt härligt. Det är liksom inte alls ovanligt att se killar med klackar och smink eller folk som bara färgat hela skägget limegrönt, eller bara kör sin stil till 100%. Även gay-kulturen här är mer "accepterad" om man får säga så. Dagligen så ser jag typ lika många hetero-par som gay-par ute på stan. Och det är aldrig någon som tittar konstigt på sånt som är "annorlunda" eller så. Det gör mig glad och på det sättet tycker jag att New York har kommit bra mycket längre än Sverige.