Vi kan inte se stjärnorna på himlen längre.

Detta är inlägg trehundra. Jag har varit nere med bloggandet ett tag nu igen, så jag ska sluta att lova uppdateringar från och med nu. Jag hade goda intentioner för en vecka sen, men då hade jag glömt bort mitt inloggningsnamn och bloggen försvann spårlöst ett tag. Allt ska vara i sin ordning nu dock. Våren har varit lite upp och ner i år här i staden. Med endast en vecka kvar i skolan är sommaren verkligen på intåg, och jag ser fram emot den fastän framtiden är väldigt oviss för tillfället, vad jag kommer att göra till hösten och så. Jag vet inte hur jag ska hinna med allt jag vill göra innan jag åker hem till min lilla skyddade småstad igen men jag får börja ta en dag i taget.     I will not promise any posts here anymore, it seems I still cannot keep my promises. I have broken them too many times. Although I am not saying I will not try, I still love dreaming and writing. The spring is turning into summer and from my balcony I can gaze out over the park where the birds are singing whether it is day or night nowadays.