MODEKRÖNIKAN: ALEXANDER MQUEEN

”When you see a woman wearing McQueen, there’s a certain hardness to the clothes that makes her look powerful. It kind of fends people off. You have to have a lot of balls to talk to a woman wearing my clothes.”
- Alexander McQueen

Brittiska Lee Alexander McQueen är oftast igenkänd - och numera ihågkommen - som en av de främsta modeskapare världen har skådat. En skräddarmästare och rebell som ständigt tänjde på gränserna och
var en frisk fläkt på vår tids modescen. Gav du honom en enkel tygbit kunde han skapa Haute Couture,
varje gång. Han kändes nästan för stor för den här världen.

Lee, som var hans tilltalsnamn, fattade redan som liten tycke för kläder, mönster och skrädderi. Efter att ha studerat design på S:t Martins, sysselsatt sig som skräddare på teatern och en kort visit hos det italienska modehuset Gigli, klättrade han och tog över rollen som chefsdesigner för det franska modehuset Givenchy. Därefter dröjde det inte lång tid innan han startade upp sitt eget märke Alexander McQueen.

McQueen var designern som gav hela världen höjdskräck med sin sko Armadillo 2010, vilken tycktes bryta mot alla naturlagar - samma sko som Lady Gaga kort därefter bar i videon Bad Romance. Han var designern som under sin A/W-visning i Paris 2009 lät bygga en stor soptipp mitt på catwalken för att påminna om människans påverkan på naturen. Han var också den som under framförandet av sin S/S-kollektion 2005 avslutade showen med att modellerna, uppställda i precisa rader, spelade schack med sig själva på ett rutfärgat golv. Han var designern som lät Kate Moss närvara på sin A/W-visning 2006 i form av ett hologram. Inte heller förvånas, utan snarare förundras man över de färgsprutande robotar som var en del av hans S/S-visning 1999. Hans kreationer är enligt mig både vackra för ögat och i utförande, dock sällan utan en dyster underton. Kanske är det just det som gör dem så intressanta. De spektakulära visningarna hör dessutom, inte helt oväntat till de mest omskrivna.

Det är nu nästan exakt två år sedan han hittades död i sitt hem i London den 11 februari 2010, efter att ha begått självmord en vecka efter sin älskade mammas död. Showen tog slut för McQueen och det känns fortfarande konstigt att behöva skriva den här artikeln i dåtid. Men ännu är avtrycket för stort för att blekna – och det för en lång tid framöver. Han var och förblir en inspiratör och ikon för mig och många andra, med en fingertoppskänsla som känns nära omöjlig att mätas med.

AV LISA OLSSON