Min historia

Som många vet blev jag allvarligt sjuk 2018, men jag tänkte ändå skriva min historia lite kort för de som är nya. I mars 2018 blev jag gravid. Efter en tid fick jag utslag på benen, som senare visade sig vara något som kallas för Henoch-Schönlein purpura och det var en inflammation i blodet. Denna inflammation kan i vissa fall utvecklas till en njurinflammation, och går den obehandlad så kan det hända att man blir kroniskt sjuk. Det var exakt det som hände mig då läkarna trodde att utslagen bara berodde på att jag var gravid och att kroppen kan bete sig underligt när man är gravid. Min barnmorska däremot, upptäckte två månader efter det att något inte riktigt stod rätt till och tog då en hel del prover som då påvisade att min njurfunktion hade påverkats och jag fick åka akut in på sjukhus där de konstaterade att jag hade akut njursvikt, med oklar orsak. Sedan gick det snabbt, från att jag var fullt frisk till att jag hamnade i dialys, inom loppet av två månader. Jag var nära på att stryka med. När jag var i fjärde månaden av graviditeten fick jag beskedet att den inte kunde fullföljas då det hotade mitt liv för mycket, och jag fick därför avbryta graviditeten med en abort i vecka 17. Inte ens då trodde läkarna att jag skulle överleva, men min tjurskalle tog över och jag kämpade för mitt liv. Jag var bara 24 år och hade så mycket kvar i livet som jag ville göra. Livet med dialys var tufft, men jag lärde mig genomföra den på egen hand för att jag skulle få börja ha dialysen i hemmet istället för på sjukhus. I augusti 2019 blev jag satt på väntelistan för en njurtransplantion, och i september kom samtalet om att det fanns en njure till mig. Så snabbt ner till Göteborg för operation. Så idag är jag njurtransplanterad och mår hyfsat bra. Dock har jag tillbaka min njursjukdom i den nya njuren, då det är en så kallad autoimmun sjukdom. Det innebär att den sitter i mitt immunförsvar. Jag har just nu 39% njurfunktion kvar, så det innebär att jag kommer behöva dialys och ännu en njure i framtiden. Ingen vet när, men vi vet att det blir så. Nu är jag dock inte så orolig över dialys, då jag hade det i ett år och tre månader och vet vad det innebär. Det är lite som att gå till ett jobb, tre dagar i veckan, för att hålla sig vid liv. Utan dialysen hade jag dött. Det var lite kort bakgrundshistoria om min sjukdom. Min vardag består av jobb, hund och numera även sambo. Just nu är jag dock sjukskriven på grund av dåligt psykiskt mående. PTSD. Jag ska även påbörja en ADHD-utredning i slutet på april. Det är lite mycket på gång just nu, men det känns bra att utreda saker och ting.  En bild från när jag låg i dialys.