Recensioner: Immortal Rules, Den nya människan m.m
THE IMMORTAL RULES av Julie Kagawa 485 sidor Paranormal/dystopi (ungdom) Allison lever i en farlig dystopisk värld där vampyrer härskar över människorna. Något händer vilket gör att Allison är på gränsen till att dö, och hon får då valet att antingen släppa taget... eller bli vampyr. Livslusten tar över, och snart måste hon lära sig alla regler och livskrav för livet som vampyr. Mina tankar: Jag var väldigt skeptisk till att läsa något mer av Julie Kagawa efter floppen med The Iron King som jag avskydde. Men jag måste medge att jag blev väldigt positivt överraskad. The Immortal Rules har allt det som The Iron King saknade. 1: Utvecklade och intressanta karaktärer med realistiska tankegångar, viljor och instinkter. 2: Spänning som verkligen håller läsaren på tårna. 3: Ingen dryg kärlekstriangel. 4: En kvinnlig protagonist som är bad-ass på ett bra och trovärdigt sätt. Boken tog en helt annan väg än vad jag först väntat mig och jag är sjukt tacksam över det. Man fick ett spännande äventyr i en värld som genuint satte rädsla i mig. Allt kändes väldigt verkligt och mycket väl uppbyggt! Så, GRATTIS Julie Kagawa! Du har nu bevisat för mig att du ändå inte är fullkomligt inkompetent! Betyg: 4/5 DEN NYA MÄNNISKAN av Boel Bermann 205 sidor Dystopi (unga vuxna) Barnen som föds är inte vanliga barn. De är känslolösa, stela, nästan som robotar. Rakel råkar ut för något som resulterar i att hon dödar ett av dessa barn. Snart tar hela hennes världsbild en skarp och brutal vändning. Mina tankar: Jag vill först och främst tacka så mycket till Kalla Kulor Förlag för att jag fick chansen att läsa den här boken innan dess utgivningsdatum. Tack tack!! Den nya människan är en kort, men otroligt färgstark bok. Den sträcker sig över några få år då läsaren får se hur mänskligheten sakta men säkert utplånas av dessa nya varelser som inte längre kan ses som vanliga barn. Det är läskigt och flera gånger kände jag rysningarna längs ryggraden. Jag tror att det var själva grejen med att det var just barnen som var den mörka styrkan i boken. Barn som ska vara så oskyldiga och fina, men Den nya människan är istället något som skulle platsa i mardrömmar. Men jag gillar det! Det är twistat och kreativt och en otroligt bra idé för en kuslig dystopisk bok. Jag gillade skrivsättet väldigt mycket. Berättarrösten kändes äkta, som om det var karaktären själv som skrivit det och inte författaren bakom karaktären. Det är definitivt en bok som man skulle kunna sträckläsa på en dag då spänningen verkligen håller ett hårt tag om läsaren. Det enda jag önskar vore annorlunda var förklaringen bakom fenomenet. Jag ville verkligen förstå varför allt detta hände. Jag fattar att det är del av bokens mysterim, och att det inte ens är meningen att läsaren ska få alla svar. Men jag kan inte hjälpa att jag suktar efter förklaringar på allt ändå. Allt som allt: jag är absolut imponerad! Den nya människan rekommenderar jag starkt! Betyg: 4/5 INVINCIBLE SUMMER av Hannah Moskowitz 269 sidor Contemporary (unga vuxna) Två familjer ses vid deras sommarhus varje sommar, det är en tradition som hållit i sig sedan barnen var små. Men den ytliga perfektionen speglar inte insidan. Chases familj faller sakta samman, och dramat med Chase, storebrodern Noah, och grannsystrarna blir allt värre för varje år som går. Mina tankar: Låt er inte luras av bokens titel, det är inte en sockersöt sommarbok. Invinvible Summer är full med drama, sorg, bråk, förvirrande tonåringar, sex och familjekaos. Och tyvärr måste jag säga att den inte alls föll mig i smaken. Det fanns inte en enda karaktär som jag kunde förstå mig på. De var alla så otroligt dryga att läsa om. Drygast av alla var lillasystern, Claudia. Hennes beteende stämde inte alls överens med hennes tillvaro. Hon rebellerade inte som en 12-åring, hon rebellerade som ett psyko på crack. Ursäkta ordvalet, men kom igen. Hon var så överdriven och orealistisk. Det fanns liksom ingen anledning till att hon skulle uppföra sig så. Jag vill inte ens gå in på de andra karaktärerna. Jag ville bara spy. Det var fruktansvärt. Kaos! Det enda positiva var att jag gillade skrivsättet. Det flöt på bra och det var intressant att en av karaktärerna var döv, så man fick läsa lite om teckenspråk. Det var en bra krydda i den här förfärliga soppan. Betyg: 2/5 DARKNESS BE MY FRIEND av John Marsden 259 sidor Contemporary/dystopi (ungdom) OBS! Detta är fjärde boken i Tomorrow-serien. Recensionen innehåller spoilers från tidigare böcker! De fem överlevande vännerna har äntligen blivit räddade och förda till Nya Zeeland. Men räddningsstyrkorna behöver fortfarande ungdomarna. De behöver deras hjälp för attacken mot fienden. Trots rädsla så har Ellie och de andra ett ansvar att hjälpa så gott de kan. Så de skickas tillbaka till Wirrawee ännu en gång, denna gång med back-up. Men de förstår redan innan avförden att ingen kan tas sig in och ut ur Wirrawee utan förlust. Mina tankar: Efter den sjukligt spännande tredje boken så var jag verkligen superpeppad på förtsättningen. Darkness Be my Friend är såklart också otroligt bra, men den nådde inte hela vägen till den tredje boken, som hittills är min favorit i serien. Men som sagt, även denna var fantastisk! Det var första biten av boken som var aningen tråkig, men sen så drogs det hela igång ordentligt och man fick samma känsla som man vant sig så väl vid när det gäller de här böckerna. Man har verkligen medkänsla för de stackars tonåringarna som måste gå igenom allt det här. Händelserna är verkligen brutala, men de speglar verkligheten. Krig är brutalt. Människor dör. Onda som goda. Och man blir så ledsen när allt bara går åt helvete och blir värre och värre. Jag älskar att John Marsden är så duktig på att måla bilder i läsarens huvud. Trots att jag aldrig varit i Australien så gör han ett otroligt jobb med att visa landet och staden Wirrawee för mig. Tomorrow-serien borde verkligen alla läsa någon gång. Den är väldigt spännande och man får sig alltid en rejäl tankeställare när man läser böckerna. Betyg: 4/5