Attjo prosit

Och där;  så var pollensäsongen igång igen! När det är som vackrast ute och solen skiner; då mår jag som sämst. Rösten är borta. Det är ngt nytt för i år men det verkar vara vanligt?! Jag kände redan i fredags efter jobbet att jag var åt det raspiga hållet. I lördags så var det jobbigt att prata och idag söndag så väser jag mest. Det piper i öronen och jag har en klump i halsen. Så jobbigt och som jag låter nu så kan jag inte jobba imorrn. Jag måste kunna prata för att vara en tillgång på kontoret.  Helgen har gått fort och snart ska jag, brorsan och mamma åka till USA. Bara veckor kvar! Vi ska hälsa på familj som bor i Minneapolis och sen ska vi stanna i Chicago! Jag skall stanna förbi Winnetka och kika in ensam hemma huset! Min absoluta favvisfilm som barn! Och så älskar jag ju hus å fastigheter