5

näring jag är rädd för att cykla, för hundar, för andra djur också, för att bli utan pengar, för rörelser som kommer och går men allra mest rädd är jag för rum med människor i. människor med rum i sig. mina rum är små och trånga. jag är också liten som ett djur. men jag är rädd för djur. jag har vuxit och jag har lärt mig hur det känns att bli rörd av kvinnor, män, tandläkare, kassörskor. jag önskar jag hade berättelser om hur kassörskan på pressbyrån rörde mig när jag köpte kaffe 07.00. jag fick en bulle för fem kronor. det var nog inte bara jag. en av mina gröna växter är mer än en meter lång. i mitt rum syns bara dammet när jag säger: se det gröna. vakuumförpackade chokladcroissanter. jag köper fem för tretton kronor. jag ska äta alla själv. ingen kommer ju ändå till mig. en vinter köpte jag pepparkakor för alla mina pengar. jag hade bjudit hem en rörelse som gillade pepparkakor så mycket. jag hatar pepparkakor. det var så mycket snö i vägen den vintern. kakorna stod på kökshyllan i sex månader, minde om all älskvärdhet som inte finns i mig. när jag flyttade slängde jag kakorna. inte en enda tuggad på. mig möter man bara på klubbtoaletter. 01.30 till 03.00. du behöver inte anstränga dig. jag kan ta hand om mig. du behöver finnas med hud och snälla ord i några minuter bara.   jag kräver så lite näring.