Framtidsplaner

                                                                                                                                                                        fridaeklof.tumblr.com Om endast en och en halv månad är det min tur att springa ut från skolans portar en sista gång och ta studenten! Som jag, Frida Eklöf, har längtat efter den dagen. Jag minns när jag gick på högstadiet och jag suktade efter studentdagen, den dagen som då var utom räckhåll. Men ack vad det har gått fort sedan dess. Nu sitter jag här i mitt rum och läser igenom dagböcker som 15-åriga jag skrev - om mina framtidsplaner.  Det var under högstadietiden som mitt modeintresse vaknade till liv och sedan dess har jag i stort sett vetat vad jag ska göra efter jag går ut gymnasiet. På så sätt har min gymnasietid endast varit en enda stor transportsträcka för min del, jag har ju vetat vad jag vill göra i framtiden och jag vill nå mina drömmar och mål NU!  Sedan jag satte min fot i London för första gången som 13-åring har jag varit förälskad. Efter de första timmarna i huvudstaden visste jag att det var där jag hörde hemma, där skulle jag studera, arbeta och leva. Det var inget snack om den saken. Jag åkte hem men lämnade mitt hjärta där. Efter något år, när intresset för kläder och styling hade kommit, hittade jag London College of Fashion och beslutade mig ganska fort att jag en dag skulle studera på en av världens bästa modeskolor.  Idag, nästan fem år senare, har jag alla världens möjligheter framför mig. Jag kan åka till London och studera på min drömskola. Jag kan äntligen uppfylla alla mina drömmar och mål. Men nu när jag väl står här, med världen framför mina fötter, vet jag varken eller. Ska jag åka till London och plugga? Eller ska jag åka till New York i någon månad och ta olika kurser? Jag är så himla kluven. Samtidigt vill jag vara kvar i Sverige, kanske gå som praktikant hos någon och därmed få värdefulla kontakter. En annan del av mig vill ut och resa och besöka massvis med storstäder. Hur jag än vrider och vänder på det hittar jag inte en utväg, jag antar att jag vill för mycket. Men en sak är säker och det är att jag vill jobba inom modebranschen, jag vill jobba med det som jag brinner för och älskar av hela mitt hjärta. Kläder. Stylingar. Det finns ingen plan B.