Ett dyk närmare 100

Det är så mycket som händer varje dag som jag vill dela med mig, men ska för allas skull, inklusive min egen, försöka hålla mig kort. Okej, idag var alltså sanctuary, vilket visade sig snarare vara 1,5 timme båtfärd bort. Det här är ett område där ingen annan än vi på Sharklife får lov att besöka. Det innebär inga dykare, inga fiskare, inga! Så det är väldigt priviligerat att vi får se det ingen annan får se!! Dagen blev alltså som följande: snabb snorkelundersökning på QM, endast en person, båtfärd till närheten av sanctuary där vi förde ner tre stycken BRUVs, snorkelundersökning på sanctuary eller Raggie reef som det även kallas, därefter 3 personer som dyker, plocka upp BRUVs, snabb dykning på QM. På morgonen var det bestämt att Candice, Wingki och Franzie skulle dyka på raggie reef (RR), vilket såklart jag förstod men lite synd då jag gärna hade dykt där. Under båtfärden diskuterades det istället att Wingki inte skulle dyka. Som nybörjare och inte 100 bekväm i vatten, så valde dem istället att jag skulle dyka. För insamling av data för forskning är det otroligt viktigt att inte skrämma bort hajarna. Är man då nybörjare så är det lätt att reagera kraftigt och inte ha koll på sin dykning. Med mina 94 dyk och Rescue diver så är jag bekväm med min dykning och reagerar inte starkt, t.ex. plötsliga handrörelser, om en haj skulle komma nära. För min del var det alltså en enorm fördel att jag är så erfaren med dykning.Snorkelundersökning innan dyket var otroligt påfrestande så vi simmade långt och i motström, hade nästan kramp i anklarna när vi var klara. Men när vi hoppade i så såg vi direkt 6 raggies under oss, dock med otroligt dålig sikt.Sen var det dags för dyk! Väl på botten, med stark ström som puttar oss fram och tillbaka, möts vi direkt av två eller tre raggies som lugnt sommar förbi. Medan Candice fixar ROVn, dvs spänner loss den för att skicka upp dne till ytan så att de kan byta batteri och minneskort på kameran, så är det min och Franzies uppgift att fotografera de hajar som simmar förbi för identifiering senare. Hajarna har fläckar på kroppen, och genom dem kan varje individ identifieras. Men med en gopro är det himla svårt att få till en tillräckligt bra bild, då man praktiskt taget behöver vara en meter ifrån. En haj simmade så nära mig, kanske 4 meter, men fotot jag tog duger inte för att identifiera. Lite tuffare krav än för delfinerna i somras 😅I början är hajarna lite nyfikna och vill kolla vilka vi är, men därefter kommer dem att lämna stegvis så bubblorna skrämmer dem. Under tiden som vi väntar på ROVn så letar vi efter hajtänder i sanden. Hajar byter regelbundet ut sina tänder, så därför kan man lätt hitta tänder här då det finns så många raggies här. Och vet ni vad, utan bekymmer hittade jag 15 stycken, vilken jackpot! SJÄLVKLART kommer jag göra halsband av några, redan lovat bort en till Frida! Det var alltså mitt 95e dyk, ett steg närmare 100 dyk!!!På vägen hem var jag helt slut. Efter jag hade covid har jag varit väldigt trött efter för mycket aktivitet. Och jag som inte kan göra lagom, alltid allt eller inget, blir då helt utpumpad. Dessutom had ejag glömt min matlåda hemma så ingen mat. Med noll energi kvar, trött av covid och dessutom stekande hett när vi kom tillbaka till sodwana Bay var jag på bristningsgränsen. Väl hemma kände jag mig helt vimmelkantig, de andra sade till mig att gå och lägga mig inne på campen, då jag gick och sköljde ansiktet med kallt vatten och allting snurrade. Av ren energibrist började jag gråta, lyckades ta mig till en säng och försökte att inte svimma. De andra såg mig och blev oroliga, jag som vanligtvis är så enegifylld. De tog så fint hand om mig, hämtade läsk och mat, klappade på mig och täckte mig med kall handduk. Det tog ett långt långt tag innan jag hade fått energi tillbaka. Men vilken varningsklocka alltså, verkligen kroppen som säger till när det är nog, synd bara att jag inte lyssnar långt tidigare. Är fortfarande inte helt okej, har otrolig huvudvärk (i princip migrän) och känner mig svag i kroppen. Hur myckrt jag än vill vara med på allt så ska jag ta en vilodag från havet imorgon. Ska försöka sova ut, få lite plugg gjort och jobba på kontoret. Det är tydligt att min kropp och knopp behöver det. Ja, jag ska vara mer rädd om mig och ta hand om mig. Hoppas ni gör detsamma mer er, pussar och kramar ❤️ Spotter ragged-toothed shark  15 stycken hajtänder rikare