HSP-personlighet.

Nu ska vi prata allvar!  Hehe, nejdå. Men jag vill bara reda ut en sak. För ibland nämner ju jag här i bloggen att jag är en högkänslig person, och många kanske inte riktigt vet vad det innebär. Eller tänker att jag menar att jag har mycket känslor och bölar lätt till sorgliga filmer. Nejnej, det är inte alls vad det innebär att vara högkänslig. (Förövrigt så gråter jag aldrig till filmer, vet inte vad det är för fel på mig)   Inget av det jag skriver nu är väl grundat på något supersäkra källor utan det är mer sådant jag hört av andra högkänsliga, läst i tidningar och i boken "drunkna inte i dina känslor" (tips förövrigt!), samt när jag googlat runt på ämnet. Att vara högkänslig, även kallat HSP, är inte en diagnos som ska "botas" utan det är mer ett personlighetsdrag som cirka 15% av befolkningen har. Så det är vanligt!    Det är ju säkert väldigt individuellt vilken grad av känslighet man har och hur det visar sig, om man kollar lite snabbt på tecken på högkänslighet så dyker bland annat följande upp;   Känslig för koffein/alkohol/nikotin/värktabletter etc. Större behov av egentid och vila än många andra. Känsligare för ljud och ljus. Stort behov av regelbunden sömn och matintag. Lätt att få dåligt samvete. Tycker det är jobbigt med intensivt umgänge utan möjlighet till egentid. Blir lätt utmattad av ställen med mycket stimuli, som köpcentra och stora folksamlingar. Överdos av intryck helt enkelt. Lägger märke till mer detaljer än andra och bearbetar det på en djupare nivå. Har lätt för att känna empati och medkänsla. Hög kreativitet och stort djup (den punkten missade jag nog, hehe) Ogillar att bli observerad och "granskad" när en uppgift eller sport utförs. Presterar sämre under press. Svårare än många andra med förändringar. Svårt att fatta snabba och spontana beslut.   Listan kan göras lång, men jag tror som sagt att det är väldigt varierat och man kan inte dra så stor del av befolkningen över en kam. Så kan bara prata för mig själv och då handlar det framförallt om att jag tar in intryck HELA jäklans tiden. Jag tycker det är jättesvårt till exempel att gå på stan med någon och samtidigt ha en vettig konversation för jag blir så disträ av att jag måste kolla på allt runt omkring mig, läsa av alla situationer och iaktta varenda människa. Gallerian en löningslördag är ju jobbigare än ett maraton för mig alltså, men jag älskar det ju ändå så jag kan inte hålla mig borta från innerstan ;) En annan grej är att jag känner av sinnesstämningar hos personer väldigt lätt. Jag har lätt för att påverkas och "smittas" av andras humör och känslotillstånd. Jag känner direkt om det är tryckt stämning i ett rum när jag kommer in och blir då jävligt illa till mods. Jag tar helt enkelt in ALLA intryck runt omkring mig och gör snabbt någon slags analys av det och sätter en stämpel på stämningen.  Vet inte hur många gånger jag frågat vänner "är det nått gräl mellan dig och X eller?" för att jag känt det i luften, och i de allra flesta fallen stämmer det.   Nu blir det en jättetung text att läsa här så ska börja avsluta, men tycker bara detta är väldigt intressant då jag äntligen hittat ett drag som passar in på mig till nästan 100 procent. Ser det ju verkligen inte som en fördel, det är jobbigt att känna hela tiden. Men ändå, skönt att kunna förklara varför man är så känslig och trött ibland :)   Kram till er.