Tokyo 2018: Japanska photobooths

När jag träffade Aoi i Harajuku så hade hon med sig en turistbok på vad man ska göra I japan. I Tokyo-delen så stod det om bland annat om photobooths. Aoi berättade att de brukade åka hit efter skolan och ta en massa bilder tillsammans.  Utanför stod en vakt (!!) och killar fick endast komma in om de var i sällskap med en tjej. Det var en stor lokal med en massa fotoautomater, de hade outfits man kunde hyra (!) (sailor moon, polisoutfits osv) och ett powder room utan toalett, dvs endast speglar och hårföner och allt du kan tänka dig. Tjejerna som var där inne hade verkligen fixat sig lika mycket som vi gör när vi ska ut och festa en fredag. Det var jättekul och väldigt annorlunda..  Fotoautomaterna bestod av två delar, del 1 där man tog bilderna och del 2 där man redigerade bilderna. Man kunde göra ALLT. Ändra allt i ansiktet, ögonfransar, ögonbryn, hakformen osv. Man kunde ändra hårfärg, ögonfärg, hudton. Den kunde man lägga till olika stickers, emojis, hundfilter, kattfilter osv osv osv osv osv. Allt gick på tid dock, annars hade man kunnat stå där hela dagen och redigera sig själv.  Det var en kul grej men jag kan tänka mig att det är ganska toxic också. Det bidrar så mycket till en orealistisk bild om hur man ska se ut. Deras ideal är ju ganska olika västvärlden och det märktes väldigt väl när man tog bilder här. Många redigeringar kom automatiskt och hade detta varit i europa hade det sett helt annorlunda ut. Här är det att man ska ha stora ögon, mindre och inte så markerade ögonbryn, vitt ansikte men rosiga kinder osv.  Här har vi verkligen redigerat SÅ LITE man bara kunde....  mitt hår är definitivt inte sådär ljust, jag har aldrig illrosa läppstift, använder inte rouge utan endast bronzer och har ganska markerade och mörka ögonbryn hehe.  Slänger in en selfie från samma kväll bara för reference....