fastän turisterna är borta, går jag nästan aldrig ut

hallå. it's me.    har en föreläsning på i bakgrunden som är provocerande ointressant och seg faktiskt. kan inte riktigt lägga mitt fokus på att lyssna och längtar tills imorgon eftermiddag för då är tredje seminariet avklarat på typ en vecka. och efter det har vi "bara" en hemtenta kvar och sedan är första kursen avklarad.    trots detta lever jag fortfarande i lycklig förvåning över hur roligt det varit att börja plugga. och hur fort tiden går. även fastän jag redan stött på pluggångest och prestationsångest så väger det upp hur roligt det är att lära sig och att växa. jag är tillfreds där jag är - för jag vet att jag genom utbildningen är påväg någonstans, och det brukar ju vara huvudsaken för mig.    den stress som ruvat i mig sedan jag tog studenten har släppt, för den har ju överlag ifrågasatt vad det ska bli av mig. och nu känns det som att jag funnit en kompromiss som inte känns allt för skrämmande. den har ersatts med en annan stress, fine, men det är ju den klassiska pluggstressen. den lägger sig nog.     jag gjorde ett försök att bota den stressen i helgen (samt lite ståndande problem med sömn efter en incident på jobbet som tog kål på mig) - Caroline kom hem från Afrika förra veckan och hon drog med mig upp till fjällen tors-sön. det var helt jävla fantastiskt.      mer sånt här tack.