Samtalsterapi

Hej på er allihopa! 😊  God jul! Inlägg om julfirandet får komma sen, nu ska vi prata om samtalsterapi ❄️ Ni vet att jag för en tid sen skrev ett inlägg om mina förlossningsskador. Jag skrev då att jag skulle ta kontakt med hälsocentralen för att få samtalskontakt. Barnmorskan jag pratade med på sjukhuset, hon som uppmanade mig att söka samtalskontakt, ringde mig och pratade lite och uppmanade mig igen. Efter det ringde jag och bokade en tid. Jag skulle få gå till en man, vilket genast kändes lite märkligt... Ni som känner mig vet att jag inte är speciellt pryd av mig eller vem jag berättar om såna saker för osv. Men att sitta ensam i ett rum med en man, face to face och prata om mina problem med mitt underliv och känslorna kring det kändes lite märkligt.  Det blev faktiskt allt annat än märkligt! Redan innan jag kom dit så kom jag underfunn med att det här med förlossningsskadorna är ungefär en tiondel av allt jag hade behövt prata om. Så vi pratade på om allt möjligt som tyngde mig. Han gav mig uppgifter till nästa gång som jag redan känner är nyttiga. Vissa saker jag sa eller berättade att jag tänkte svarade han direkt på. Han gav mig liksom ett svar eller vad man ska säga, precis det som jag behövde. Andra kuratorer/psykologer sitter kanske bara tyst då eller låter mig få svara själv, vilket ibland kan vara det sista man behöver. Känner mig redan lite lättad 🙏 även fast jag vet att jag har lång väg att gå ⭐️ Nu har jag hängt upp sista klädesplagget i tvättstugan (tvättat tre mskiner, vikt tvätt på två torkställningar och burit upp tvätten) och borstat tänderna så nu får jag somna till lite videos på mitt älskade Youtube 😍 Godnatt allihopa! 😘