Rusande maj
Allt går så snabbt, dundrar på. April känns främmande långt borta nu när livet är organiserat kring något nytt. Jag känner mig tomt och fylld på samma gång, är det helgens melankoli jag upplever eller är det bara så maj är. I Malmö har maj kännas, det har varit Eurovision där hela staden har präglats av olika ställningstagande. Det har varit mörker och ljus, motståndet är ljuset. I skåne har det varit vitsippor och rapsfält, en ljuvlig tillvaro där man bara vill vandra runt bland ramslöken och springa bland grusstigarna på söderåsen. Dagarna ser i snitt ur enligt följande: Klockan ringer 06:35, ligger kvar en kvar och förflyttar mig sen till soffan för att fixa på datorn. Kollar på mejl, fixar i lisor och shemläggning med Hjärtat. Äter frukost framför nyhetsmorgon, just nu är det två knäcken och keso. Sen målar jag på bryn, ögonskugga och fransar, lägger matlåda och bok i väskan och beger mig. Har en överenskommelse med mig själv att cykla minst två dagar i veckan, annars tar jag mest bilen till jobb. Är där 9-16, vad jag gör där är oklart men lite diverse. är timmarna passerat sitter jag antingen i bilkö eller trampar hem, om solen skiner sätter jag mig på en bänk och läser en timme. Lagar mat, fixar och så är dagen slut. Jag vill bara dricka kaffe på soliga uteserveringar, vara passagerare och fota fin vy, stanna och lukta på blommorna medans de blommar, hälla upp ett glas vin och läsa min bok när det är fredag. Plocka in färska blommor till vasen, det har varit syrener, fläder och bukettspirea. Ge har givit rummet doft och klibbat fast sina små sockriga blommor på vårt glasbord, egentligen borde det putsas varje dag nu men vem orkar det. Jag vet inte hur hållbara de här sammanfattningarna är, om det är vad jag vill med denna plats. Nu blev det mest bilder och mindre text. Kanske återkommer inom kort och fyller på, men nu får det vara såhär. Njut och fäll ned solglasögonen, smörj nosen och hoppa ned i sandalerna. Nu är sommaren här.