Det allra svåraste

Det allra svåraste är nog att acceptera, det är helt okej att jag inte orkar lika mycket som tidigare. Allt tar lite längre tid, huvudet hänger inte riktigt med, jag måste pausa och vila emellan. Vilket jag inte är van vid.. Jag är en person som alltid haft många bollar i luften och trivts med det. Men det kommer aldrig att fungera för mig att ha det så. En STOR utmaning men LIVSVIKTIG som jag kommer få jobba med hela mitt liv. Jag är inte sämre för det, tvärtom. Jag är bra precis som jag är och för att jag tar tag i detta i tid. Man glömmer berömma sig själv, så jag börjar med det från och med nu haha. Det borde alla göra oftare!!<3Efter tre månader med förkylningar till och från börjar det bli lite bättre. Inflammationerna i musklerna börjar bli något bättre av muskelavslappnande tabletter. Nu ska jag försöka njuta på landet i sommar med familj, släkt och vänner. Ha en härlig sommar alla, kram! <3