Falsk fasad

Får höra mycket att jag ser piggare och gladare ut men tyvärr är detta min gamla fasad som tagits fram. Visst är jag glad när jag får umgås med folk jag tycker om och kan för tillfället tänka mindre på allt mörkt. Men mitt mående går neråt och fasaden är en undanflykt. Just denna fasad har jag blivit extremt bra på att skådespela men den är också ett sätt att fly. Om jag ser ut att må bra påverkar jag inte andra negativt. Håller jag denna fasad trycks alla jobbiga tankar bort och allt fokus hamnar på att spela glad vilket tar extremt mycket energi. Men är denna fasad verkligen bra?.. En av anledningarna till att jag inte vågar ta tag i gamla trauman, min skådespelar fasad blir svårare att hålla..Känner konstant att vad jag än gör, hur jag än mår så spelar inget någon roll för blir bara fel, jag gör bara fel..Känns också som att många räknar med att jag är "friskare" än jag är bara för att jag inte är inlagd längre. Men att komma ut från den bubblan som man är i på sjukhuset var tuff och jag var inte redo. Inte för att jag vill in på sjukhuset igen men att inte vara redo tär och berget blir brantare och högre att besegra.Så tacksam för de vänner jag lärde känna på sjukhuset, de är de ända som förstår på riktigt. Tack för att ni finns!Slut på detta korta inlägg. Kram o hej!