Dag 20

Dags att åka båååååt. Inte vilken sorts båt som helst utan en äkta paddelbåt. Vi skulle åka upp en bit på Mississippi-floden. Det skulle vara mat, live musik och en berättare som skulle prata om New Orleans historia så ni kan kanske förstå att förväntningarna var höga. Tyvärr levde inte båtturen upp till detta. Det största problemet på turen var att hela båten var fylld av någon form av insekt som inte lät oss vara. Den bet oss inte men de var överallt! Super äckligt! Vi trodde detta skulle åka av båten när vi väl åkte iväg, dock gjorde de inte det. Båten gick bara i ca 20 km i timmen så de åkte inte av. Sen var maten helt ok, inget att hurra för. Vår servitör var ett unikum dock. Helt fantastisk. Live-bandet var också mycket bra. Hade velat ha med en klarinett i gruppen men jag fick vara nöjd med en tuba och en trumpet. Berättaren var lite sådär med. Han sa inte jättemycket, utan sa mer vad man kunde se längs med vägen någon gång ibland. Sen splittrades gruppen igen och jag och Johan gick till ett WW2 museum medans Sara och Emil gick till akvariet. Museet var helt amazing! De hade 4 hela hus med grejer som handlade om kriget. Vi hann inte med allt tyvärr men vi hann med den största delen vilket var utställningen om krigets händelseförlopp för amerikanarna. Händelseförlopp var uppdelat i konflikten i Europa och i Stilla Havet. Delen med Japan tyckte vi var mest intressanta då man, enligt oss, inte fick reda på så mycket i skolan om den delen av andra världskriget. Det enda man typ lärde sig var om atombomben och att usa vann. Vi blev sedan utfösta av en vakt då de skulle stänga för dagen. Vi mötte upp Sara och Emil på airbnb innan det var dags att äta middag. Eftersom vi inte hade haft tur med maten här i New Orleans frågade vi ägarna av airbnb om de hade några favoritrestauranger. De gav oss några tips och vi valde ett av dem ställena de sa, vilket var en italiensk restaurang. Maten var sjukt god, näst bästa stället vi ätit på här i USA. Sen gick vi till Bourbon street igen för sista gången, för att suga upp den sista energikicken man får av att gå runt här. Sen var det dags för sängen igen.