LÖRDAG (FOODORA, BAD OCH ENSAMHET)

På bordet bredvid mig låg det hetsigt öppnade brevet från polisenDet stirrade på mig som en påminnelse om min styrka,vem jag är och vem jag blivitmed all sorg det också innebarJag var så trött att jag inte ens orkade öppna kylskåpetAlla intryck hade blivit för mycket nu på sistoneJag, som tidigare dansat till maxvolym och stört grannarnakunde inte ha ett enda ljud runt omkring migDet var nedsläckt i lägenheten som jag dag efter dag lät förfallaHade ingen ork att ta tag i detBörjade ställa in planerställa in vännerOrkade knapptskriva allsOm jag hade haft en partner nuså hade jag gråtitJag hade inte kunna lyfta mina armarNär jag log så hade jag lett snettsom om jag nästan fått en strokeSå som det blevmed oss utbrända ADHD:areNär vi var slutdå var vi slutpå riktigtTar min pulsFortsatte jag i det här tempot skulle jag vara glad om jag tog mig till 30Blodtryckssänkande fick göra sitt för att hjärtat skulle sakta nerDet sprang så fort och jag hann inte medOm jag hade haft en partner nuså hade jag gråtitJag hade låtit allting kommaeftersom jag visste att en kram gjorde allt bättreEn famn att vila i, när trycket blev för mycketJag var ensam nuOch hade varit sen i aprilDet var inte likt migOch alla som saatt det är bra att vara ensamljögDet är det inteDet innebar snarareatt du lärde dig att bita ihopIngen bad dig sakta neringen bad dig pausaSå man klädde av sig sina egna klädernumeraTäckte över speglareftersom jag inte orkade sehur både mitt ansikte och kropp förföllSen tänkte man tyst för sig självatt problemet inte varatt jag inte vissteJag visste exaktProblemet var snarareatt jag inte hade någon aning omvem jag hade variteller vad jag hade gjortOm inte exaktDet jag gjorde idagVad hade du gjortom någon en dagsa till digatt du aldrig kan göra detdu gör idag?Vem hade du varit?Vad hade funnits kvar?Mormor jag tror jag håller på att ta slut igen