* BekymmersTräd

Jag har mycket att skriva om. Upplevelser och reflektioner från och om Nepal. Men det är en hel del som är tungt  att bära. Flera bloggar är påbörjade men blir liksom aldrig klara. Det blir för mycket.   Det är så ibland. Att det kan bli för mycket.   För mycket att älta och tänka på hela tiden. Oavbrutet. Både för mig som skriver och dig som läser. Det blir jobbigt.   Så jag har tatt en liten Nepalpaus nu. Allt tråkigt och jobbigt försöker jag hänga av mig på ett träd då och då. Man kan göra så. Det har jag lärt mig av en klok kvinna denna helg. Häng av er BekymmersKappan på en trädgren utanför huset  när ni kommer hem (var rädd och fåglar och växtlighet bara....). Så går ni in i hemmet med ett glatt leende på läpparna istället för en mulen uppsyn och huvet fullt med dystra tankar. Kanske upprörda och arga. För dem har du lämnat utanför, i kappan i trädet.   När du åter går ut kan du plocka upp din kappa. Förmodligen har de bekymmer du hängde upp hunnit minska rejält. Eller kanske till och med försvunnit från ditt träd, utan att du vet vart. Och vet du vad - du behöver inte spåra dem i så fall. Låt kappan bara vara. Den kommer med största sannolikhet tillbaka en annan gång!   MEN - självklart har jag massor med roliga minnen och tankar också. Från Nepal. Trots att de tråkiga tenderar att ta över ibland. Så, med ditt goda minne kära läsare, fortsätter jag att publicera färgglada bilder och härliga minnen ett tag till.     Jag önskar er alla en underbar måndag!   Se även: http://blogg.st.nu/supercarina/