Känns det som om man håller på att bli känd?

Ibland undrar jag om jag var ämnad för att bli känd för något. Jag mindes att min kompis Liselotte sade till mig när jag gick längs Avenyn i Göteborg tillsammans med henne en gång. Det gick inte mer än en 10 minuter så hälsade folk på mig. -"Tjena, Alex! Hur är läget?"Varpå Liselotte frågade:-"Alexandra, är du någon lokalcelebritet, eller vad?"Jag tänkte mest, det är bra att folk kan mitt och känner igen mig. Jag hoppas att folk ska komma ihåg mig för något positivt. Jag hoppas att jag ska kunna inspirera allt fler att kunna tänka själva, och att våga följa sina hjärtan. Flera anekdoter kommer att komma inom kort gott folk!