Rädd!

Nu börjar jag att gå från orolig till rädd. Staffans tal börjar att bli allt mer otydligt, och känner hans stress i samband med sviterna av stroken. Jag fäller en tår när jag hör honom säga:"-Alexandra, jag hoppas att jag inte överlever 70-årsdagen! Jag börjar att se döden som en befrielse!"😱😭😭😭😭