VECKAN SOM GÅTT

Veckans bästa: Kan omöjligt avgöra vilkendera, så jag säger både kaffedejten med pappa och lördagens häng  med finaste Johanna. Jag uppskattar så in i Norden att jag har så många människor i mitt liv som jag kan vara helt mig själv med, som förstår och som alltid finns där. Veckans besvikelse: Den nya finlandssvenska filmen Livet efter döden. Rollprestationerna var jättebra, och så långe filmen varade så var det inga större fel på den (kanske lite långdragen ibland), men jag har nog aldrig sett en film som slutat mer mitt i än denna. Då sluttexterna rullade fram hörde jag från flera håll i biosalongen "Alltså va? Var den slut?" så tydligen var jag inte ensam om att tycka så här. Någon av er läsare som sett filmen? Vad tyckte ni i så fall? Veckans godaste: Jag håller fast vid min havregrynsgröt. Just nu är favoriten att toppa den med en mogen, skivad banan, blåbär och havredryck. Amanda har också rekommenderat att toppa den med Barebells proteinbars, men det har jag inte provat ännu.  Veckans träning: Jag hade tisdagsförmiddagen ledig och bestämde mig för att dra ut på en löprunda. Det hade lovats regn, men i stället sken solen. Jag klickade i gång ett avsnitt av Maratonpodden. I avsnittet intervjuades löparen Sofia Norgren, en kvinna som plötsligt började se suddigt då hon steg över mållinjen efter sin första halvmara. Vad hon trodde var trötthet efter 21 km:s löpning var egentligen MS. Jag blev så tagen av hennes historie och av hur hon vänt motgång till styrka. Utan att jag märkt hade min runda blivit över 10 km lång och även den snabbaste rundan jag någonsin sprungit.   Veckans nya: I lördags deltog jag med ett gäng Politicusare i en innebandyturnering. Det nya för mig var att jag inte har spelat innebandy en enda gång under mitt vuxna liv. Varför undrar jag nu? Det var så jäkla kul, även om mina kunskaper låg på minus tvåhundra.  Veckans låt: En låt som beskriver mina känslor på pricken - Victor Leksells låt Svag.