Kvinnans yttre könsorgan

Slidkransen består av ett slemhinneveck som sitter några centimeter innanför mynningen. Den är mjuk och elastisk. Det har tidigare kallats mödomshinna, men viktigt att veta är att det inte finns någon hinna. Slidkransen vidgas vid olika upphetsande akter som onani, samlag eller vid användning av tampong till exempel. Om slidkransen inte är tillräckligt våt vid samlag kan blödningar och i vissa fall sprickor uppstå.    Myten eller teorin om att oskulder blöder är inte alls sann, slidkransen kan ha utvidgats och på så sätt vant sig långt innan det första samlaget. Man trodde att kvinnorna då blödde p.g.a att mödomshinnan ”sprack”, men nu vet vi att det inte har att göra med någon hinna över huvud taget. Kvinnor kan blöda vare sig de är oskulder eller inte.    Slidan, eller vaginan som det också kallas, förbinder den yttre och inre delen av kvinnans könsorgan. Slidväggarna består av muskler och blodkärl. När kvinnan blir upphetsad så fylls dessa blodkärl precis som klitoris fylls med blod.    De flesta känselkropparna befinner sig i slidmynningen, men några centimeter in på främre delen finns något som kallas g-punkten. G-punken är även för många kvinnor en källa till stor njutning ifall de berörs.    Livmodern beskrivs ofta som att den ser ut som ett päron i formen. Den består av livmoderhalsen och livmoderkroppen. Om du då tänker dig att päronet sitter upp och ner, så är det ganska enkelt att visualisera att livmoderhalsen mynnar ut i slidan och den delen kallas livmodertappen. Men livmoderhalsen består inte av frukt, den består av slemproducerande körtlar som bildar det som man kallar flytningar. Det är som en genomskinlig vätska och det är den som håller slidan fuktig, syrlig och ren.    Livmoderkroppen i sin tur är stor som ett hönsägg, men under graviditet så vidgas den. Varje månad förbereder sig livmoderns slemhinnna för att kunna ta emot ett befruktat ägg. Om det inte blir någon befruktning så släpps delar av denna då blodfyllda slemhinna ut två veckor senare. Det är det vi kallar menstruation eller mens.    Äggledarna:  Äggledarna liknar två armar som sitter i övre delen av livmodern, invid dessa sitter en ände som liknar en flik och påminner om en hand. De fångar upp ägg från äggstockarna och för dem till äggledarna. Vid befruktning transporterar äggledarna spermier till ägget. Om detta händer fortsätter ägget sedan till livmodern.    Kvinnan föds precis som mannen med sin del av barnet, ca 400 000 ägg i det här fallet, men bara ca 450 utvecklas sedan till ägg som faktiskt kan bli befruktade.    Längst äggledarnas mynning sitter äggstockarna, en på varje sida. Dessa innehåller alla kvinnans ca 400000 äggceller. Ett eller ett par släpps varje månad under en del av kvinnans liv.    Det är även här i äggstockarna som de kvinnliga könshormonet bildas- östrogen, samt gulkroppshormon.