Ny kontakt med Marica

Fick tyvärr kontakta Marica tidigare än planerat. I fredags 6 juli i och med att jag hade så ont i båda benen men vänster var ändå värst. Inget annat än ren is hjälpte egentligen. I måndags ringde hon upp. Jag har egentligen total träningsförbud fram till att hon kommer tillbaka från semestern ( 13 aug ) men efter egentligen om och men får jag göra lite grand, sånt som absolut inte gör ont. Hela min värld har rasat. Planerna var att köra Göteborg ( mer om det senare ) och sen Veteran SM 10-12 aug och ev ett besök på Ölands Djurpark. Men det är en grov underdrift vad Marica tyckte om detta nu i detta skede. Efter det har allt varit tufft. Jag hade satsat allt för detta. Så mycket att jag valde bort att köpa kläder för Nordiska Mästerskapet inomhus nästa år då pengarna inte ens i närheten skulle räcka ( det har de ändå inte gjort till detta jag nu hade planerat ). Så orken att göra något finns inte. Jag står med ett ben på varsin sida- ska jag lyssna på Marica som bara vill mig väl eller ska jag gå på VSM iallafall och riskera mer? För andra som inte vet så mycket hur jag dagligen kämpar är ju valet lätt. Jag hör på gymmet hur en vill att jag ska börja motionsträna. Men det är inte jag. Sånt kvittar för mig. Då kan jag lika gärna säga upp gymkortet och bara ligga hemma. Det kommer ändå att sluta så. Det är just tävlandet. Att lyckas med saker som ingen ( inte heller jag ) trodde att jag skulle lyckas med. Igår började jag fungera om jag skulle kontakta någon psykolog på appen Kry. Jag mår ju trots allt såpass dåligt, men frågade mig om någon där skulle se detta så allvarligt eller om också de skulle " skaka på axlarna ". Idag tog jag mod till mig. Jag har ju ändå frikort så det jag hade att förlora var ytterligare misstro till sjukvården. Men valde en jag trodde kunde vara bra och ja. Hon var underbar. Jag vet att de inte kan lösa mina problem och det är inte därför jag sökte utan att jag behövde prata och kände ( känner ) mig så ensam. Hon är lite små orolig för mig just angående maten nu när jag inte har träningen som drivkraft att äta längre så därav har hon bokat in ett nytt möte den 26 juli för att se hur det går. Och jag mår något bättre efter mötet. Problemen och de svåra besluten finns kvar- ska jag lyssna eller köra på? Jag vet vad Marica misstänker för skada ( utan att hon sagt det rakt ut utan i förbegående )och det skrämmer mig- Stressfraktur.