Ett möte med en fritidsledare

Jag har bestämt träff med fritidsledaren Morteza för att prata om hans jobb. Han jobbar nämligen som fritidsledare och kommer i kontakt med ungdomar i stor utsträckning genom sitt arbete. Genom att prata med honom så hoppas jag kunna bringa mer klarhet i hur ungas hälsa ser ut och hur han arbetar med den. Hur länge har du arbetat som fritidsledare? - I 12 år. Vilka åldrar är det på de som besöker din arbetsplats, fritidsgården? - De är i åldrarna 13 till 18 år generellt, men det kan finnas någon enstaka ungdom som är 19 osv. Fast vi jobbar huvudsakligen med ungdomar som är mellan 13 och 18 år. Vad har du egentligen för arbetsuppgifter och vilka mål ska de uppnå? - Mina arbetsuppgifter är att skapa en god gemenskap bland ungdomarna, tillfredsställa deras fritidsbehov, jobba hälsofrämjande, skapa en plattform som är grundad på demokrati och delaktighet samt vara en god förebild. I allt ovanstående så har jag oftast mig själv som arbetsinstrument. Vad är din uppfattning om ungdomarnas hälsa genom tiden, då du jobbat i 12 år? - Jag tror ungdomarnas hälsa är betydligt bättre nu än för 12 år sedan, då jag började jobba som fritidsledare. Deras medvetenhet om motion, kost och hälsa är mycket bättre idag än tidigare. Ifall om statistiken visar något negativt så tror jag att den är lite vilseledande då folkmängden här förändrats. Kunskapen har förbättrats och är bättre än den någonsin varit. Vi befinner oss i ett IT-samhälle idag där tillgången till information är mycket bättre än tidigare, ungdomar har lättare att komma åt information. Hela samhället är mer medvetet. Forskningen har blivit bättre och informationen flödar genom samhället. Har ni mål som ni arbetar för att uppnå angående hälsa? - Målet är som sagt att jobba hälsofrämjande och att tillfredsställa individens fritidsbehov. Vi arbetar till exempel mot mobbning och har ett förebyggande arbete gällande missbruk. Droger är något som många ungdomar får ta ställning till, vad tror du påverkar deras beslut att börja eller inte börja med droger? - Jag tror att det beror på samhällets inställning och acceptans till droger, medias roll och tydligheten i de politiska besluten. Under samhällets inställning så finns kompisarna, familjen etc. Konsumtionen av narkotika är högre i t.ex. Holland och i Frankrike så konsumerar man mer alkohol, för samhällsstrukturen är annorlunda. Kulturen i samhället är mer accepterande. T.ex. på student-dagen i Sverige, så är det en inofficiell-tradition att dricka alkohol, något som egentligen inte accepteras av samhället annars. Hur media presenterar olika förebilder för unga påverkar också samt journalist-språket när det gäller frågan. Det är värt att forska kring hur journalister framställer frågan språkligt. Att människor t.ex. firar med champagne visar sedan unga att det är okej att dricka, och att man gör det när man lyckats med något. Det blir förknippat med något roligt. Den politiska tydligheten i besluten påverkar myndigheten som ska ta i tu med den sorten av problematik. Tyvärr så fokuserar media i Sverige mest på ungdomsproblematiken och när det gäller ungdomsfrågor så saknar media definitivt den positiva feed-back-kulturen gällande ungdomar. Information i ett tidigt stadie, när det gäller droger, är speciellt viktigt för att motverka att unga börjar med droger och att vuxna har sin vuxen-roll och sitt ansvar samt inte är frånvarande. Vuxna ska inte ha en kompis-roll, utan visa var gränsen går. Var upplever du att ungdomar får sin livsstil ifrån?   - Jag tror att media har huvudrollen. Föräldrar, syskon, kompisar etc. spelar också roll. Ens uppfostran bidrar till egna värderingar samt normer och då påverkas individen genom att utveckla ett slags skydd mot media som styr, eftersom medvetenheten påverkas. När jag säger skydd så upplevs det kanske negativt, men det behöver inte enbart tolkas på ett negativt sätt. Det ger dock individen näring till sin egen beslutsamhet. Tror du att grupptrycket blir starkare på en fritidsgård, eftersom det är en sådan sluten stämning? - Nej, det tycker jag inte. Inte på min fritidsgård i alla fall. För att på en fritidsgård jobbar det goda förebilder. Där finns det vuxna som är anställda för att tjäna ungdomar på ungdomarnas fritid. Alla ska vara delaktiga i allt, i ekonomi och ja, i allt.     Varför tycker du att fritidsgårdar behövs? Hjälper de individerna på något sätt? - Jag tycker fritidsgårdar ska existera för att de skapar ett fritt forum. Ett friskt drogfritt träffställe som ska stimulera kreativitet, ge mening till ungdomarnas livsglädje och ge en bra tolkning av gemenskap, förstärka ungdomens sociala situation och kunna ge dem en bra social kompetens. På det viset så ska ungdomarna kunna hitta en bra, frisk och säker väg till vuxenlivet. Slutligen, vad är det som får dig att vilja gå till jobbet? - Jag går till jobbet för att ta hand om framtiden med värme, kärlek, respekt och ömhet. När jag själv blir äldre så kommer de att ta hand om mig med värme, kärlek, respekt och glädje. Det är därför jag går till jobbet. Slut Av: Gita D