FALLSKÄRM

Tiden kommer aldrig att komma tillbaka, trots att jag missar tåget hem så faller löven från träden och nästa kommer att komma inom 7 minuter. Det är okey. De säger att att jag inte ska gråta över spilld mjölk, men vad är det om det tåget tar mig till nästa äventyr. Kommer nästa tåg att ta mig till ett annat? För oavsett om jag hinner eller missar, kommer nästa tåg och det kommer att ta mig framåt. Det känns i kroppen hur vardagen skänker lugn, fallskärmen vecklas ut och landar mjukt. Jag missar det första tåget men tar nästa, låter planer skjutas fram för att landa i det som pågår nu. Vill inte hasta till nästa avgång. Låter mig omfamnas av tiden nu, kollar upp mot himlen och känner en droppe falla. Det regnar och molnen ligger som ett täcke över staden. Sträcker ut handen och fångar ännu en droppe som faller. Möter, famlar och omfamnas av det nya. x