Förlossningsberättelse! Inte den lättaste direkt ;)

Året var 2016 Kvällen den 12/10 (onsdag) säger Sagas pappa -Jag tror hon/han är färdig bakad! Det är då 2 veckor till bf. Jag har inte då känt någonting som tyder på att bäbis vill komma ut. Så jag säger -Nej det tror jag inte, kommer nog gå över 2 veckor istället!  Kl: 3.30 natten till torsdagen vaknar jag av värk i magen. Jag lägger mig då i soffan för att inte störa Stoffe. På morgonen värker det fortfarande och när det vid middagstid kommer lite blod ringer jag till förlossningen och vi åker in till Fl på EM. Inne på fl kopplas jag upp med datan för att se värkar och hjärtljud, värken forts och bäbis puls är hög är i mkt rörelse. När sköterskan sen ska kolla om det öppnat sig något så går vattnet ca 17.00 och är då öppen 3-4 cm.  Vi blir inlagda på avdelningen och värkarna fortsätter och det gör förbannat jävla ont!! Kryper runt på golvet varje gång det kommer.  Kl: 22.30 får jag en så kallad sovdos för att kunna vila så att kroppen sen orkar med när det väl startar på riktigt och bäbis vill komma ut på allvar! Och sköterskan säger -Inatt kommer bäbisen!!  Men kl: 3.00 avtar allt inga värkar alls allt är lugnt. På morgonen 14/10 fredag äter vi frukost (Stoffe har sovit i en fotölj  bredvid sängen) och när jag sen kopplas upp är bäbis lugn med 140 puls och inga värkar.  Så vi får åka hem! Vi åker hem och tar en dusch och äter middag med Stoffes mamma , efter middagen ca 12.30 börjar det åter göra ont! Jag pratar med min mamma i telefon (bor nere i Skåne) och hon säger till mig att åka in igen men jag vill vänta. De hade nämligen sagt att jag inte behövde åka in förrän det var 3 starka värkar på 10 min och det var det inte än. (Iom vattnet redan gått skulle jag hur eller hur läggas in lördagen)  Tillslut vid 16.30 gör det så ont att jag får krypa på golvet , ringer till förlossningen och åker in. När vi väl är inne vilket känns som en evighet när det gör så ont. Så kopplas jag åter upp och din puls är nu åter hög och värkarna regelbundna . När de kollar hur öppen jag är så säger de -Vilket jädra jobb du gjort hemma du är helt öppen (ca:18.00.) Så jag kan inte få några som helst smärtstillande förutom lustgas!. Iom vattnet gick på torsdagen får jag medicin i förebyggande mot infektion.  Och vi börjar vårt kämpande mot att bäbis ska komma ut.  Lustgasen funkar inte alls så de höjer då börjar jag må illa så de sänker lite igen men den gör mig endast snurrig i huvet och hjälper inte alls mot smärtan:( samtidigt som vår bäbis vill ut vill även någon annans bäbis ut så de springer mellan rummen. Bäbis pappa hjälper mig att trycka benen mot mig när värkarna kommer när de inte är där och blir lite panikslagen när de inte kommer tillbaka , så larmknappen använda flitigt. Såhär håller vi på till kl:22 ca. Då börjar krystvärkarna och jag läggs på sidan!  Dock gör det så jävla ont att kroppen(jag) inte vill krysta så de sätter dropp som gör att jag måste krysta! Jag kämpar på och får en våt handduk över pannan som jag drar ner över ansiktet och blundar vilket blir skönare och jag kan försvinna in i mig själv och kämpa vidare. Efter en timme börjar bäbis titta fram och jag känner att Stoffe har handen på mig och sitter nära. Jag vänds upp på rygg vilket ger en fasansfull smärta känns som att jag slits av på mitten då bäbis samtidigt är på väg ut. Jag krystar åter och äntligen kommer bäbis ut!! Klockan är nu 23.37 fredagen 14/10-2016.  Jag hör hur din pappa gråter av lycka så jag tittar nu fram bakom handduken. De torkar av dig och säger inte könet så snurrig som jag är försöker jag se... och ser att det är en flicka en Saga!  Jag får dig upp på bröstet och det är så fruktansvärt många känslor vi älskar dig från allra första stund och gråter tsm. Sen medans du tyst ligger vid mitt bröst får vi in mackor med oboy och "skumpa"  Sen badar Stoffe bäbis och vi klär försiktigt på henne. Den natten sover du sött , säger ingenting ligger bara vid min sida och slumrar sött. Och jag äter massa gottis (äntligen kan jag äta efter att man spytt i 9 månader och haft jobbiga uppstötningar , de försvann som tur va direkt efter fl) och vad jag längtade efter frukosten!!!  Från att det satte igång så tog det alltså 44.5 timmar innan vår älskade dotter kom!!