1 ÅR AV SAKNAD

365 dagar har gått och jag väntar fortfarande på att du ska komma hem. Väntar på att ytterdörren ska öppnas och att du ska kliva in. Jag vet att det inte kommer att ske men det känns ändå som att det kanske skulle kunna göra det ändå. Hoppet finns ändå. Det har gått ett år men jag förstår det fortfarande inte. Det är som att man kopplar bort dig själv och lever i en bubbla för att skydda sig själv. Det går inte att ta in, även fast jag vet att du inte lever längre så förstår jag inte att jag aldrig kommer få träffa dig igen pappa.  Pappa du kommer för alltid leva med oss i våra hjärtan. Men det är inte samma sak. Det enda jag vill är att du ska komma hem ❤️