Kajsamaria- Om prestationsångest
Hej.
Jag har fastnat i en prestationsångestbubbla. För den som aldrig upplevt prestationsångest själv kan det vara svårt att förstå vad jag menar när jag säger så, men jag ska göra mitt bästa för att förklara. Bilden av mig själv som jag har, och bilden av mig som människor runt mig har stämmer väldigt sällan överens. Det finns liksom ingen kongruens, och hur jag än gör verkar jag inte kunna se det andra ser. Jag är jätteduktig på att fastna på detaljer, gärna negativa sådana och trycka ner mig själv. Inte bara trycka ner heller, utan stampa på mig själv när jag ligger ner, mosa sönder bitarna och skratta åt resterna. Vissa ögonblick i livet kommer man ju ihåg oavsett. Vissa ögonblick fastnar utan att man önskar det. Dessa ögonblick kan vara både av positiv och negativ karaktär, och hur man än gör går det inte att glömma dem. De positiva ögonblicken vill vi sällan glömma, för de var ju härliga, glada och gav oss någonting bra. De negativa däremot, tror jag att vi är många som gärna hade glömt bort. Nu tänker jag inte på händelser, eller större saker som sker i livet, utan småsmå stunder som etsar sig fast i minnet, och kan förstöra en hel dag, eller en hel vecka. Iallafall för mig.