Trettioåtta

16e Februari 1984 föddes jag på Västerås Sjukhus och igår var det således min födelsedag! 38 år gammal eller ung beroende på hur man ser det! En del människor fullkomligt ÄLSKAR att fylla och jag kanske börjar sälla mig till den skaran. För vem gillar inte att bli uppvaktad? Min gårdag bestod av jobb och besök hos kvinnoläkaren (mer om det en annan gång) och sen mötte jag upp mina vänner B & J för ett glas bubbel på stan! Och de var sååå rara som gav mig paket. Då blev jag som ett litet barn på julafton!  Superfina hoops från Kate Spade och ett par champagneglas. Tack tjejer!Tanken var att min man och barnen skulle möta mig på stan för en middag men bägge barnen var hängiga så det vart take away istället och lite rött vin med M hemma istället! Lite besök av grannen också med blomster!Längre fram i vår blir det firande med våra familjer och lite tjejfest.  38 och jag måste utrycka min tacksamhet. Jag har ett bra liv och är stolt över allt jag tagit mig för och klarat av så här långt i livet. Jag är så otroligt tacksam för svensk sjukvård som hjälper mig må så bra jag kan med min sjukdom.Jag är så stolt över min universitetsexamen. Jag är så tacksam för mitt jobb som jag har förmånen att få gå till varje dag! Jag är stolt över att jag skrev och gav ut min bok i somras. Jag är så tacksam för min familj och oerhört stolt över mina 2 fantastiska barn! Tacksam för att vi bor bra och får somna i torra sängar; mätta i magen. Jag är så stolt över mig själv och den mentala resan jag gjort och gör. Jag är glad över att stigmat kring psykisk ohälsa minskar och att jag är en aktiv del i det!38 bra år om jag ser till helheten! Nu kör vi 38 till. Minst!