I was born asking why

Från en solig och bubblig dag till en grå och dyster. Till en eftermiddag med dån och träden rör sig okontrollerat åt alla håll. Löven försöker hålla sig kvar, höll så hårt men de föll, de föll så hårt mot den blöta marken som dämpade fallet. Jag kanske fastnade i mina egna drömmar under dagen men nu kan jag inte slita mig från mitt fönster. Livet känns så barskt och så oförutsägbart. Regnet bryr sig inte, det yr och det knallar uppe på himlen. Vattendropparna faller olika snabbt och ser så olika ut. Vissa är riktigt stora att det gör ont på armen när de faller. Jag tror himlen visar mig någonting ikväll. Mitt vin är kallare än mitt hjärta och kan bedöva mig till ro för en stund. Små fragment av olika minnen passerar min näthinna. Alla våra promenader ute i industriområdet, alla gånger vi åt jordgubbar ute på campingen, alla gånger han log mot mig och det kändes som att det var det enda jag behövde i mitt liv. Jag känner mig instängd och tar en stor klunk, känner hur alkoholen sjunker in i varje cell.   Jag vill för evigt vara fri tänker jag,  jag vill bara vara jag.