När man väntar på något gott...

I onsdags så fick jag äntligen träffa min fina vän Anna och hennes underbara dotter Dixie. Och såklart "lilla" Björnää. Som inte är så liten längre, men ack så härlig och mysig. Det behöves verkligen, jag känner mig så mycket mer avslappnad och produktiv efter den mysiga träffen. Tog till och med tillfället i akt att sno Björnää en sväng, vi tog oss en liten promenad i skogen. Så härlig liten kille. Fanns tydligen ingen mindre pinne i skogen som dög. Så gulligt att se hur stolt han är över att ha hittat en så stor "pinne". Tog själv ingen bild på den underbara ungen men som tur gjorde Anna de..hihi. Så jag snor den till detta inlägg. ;-) Känns så sjukt att min närmaste vän har fått barn. Det är så spännande att träffa Dixie varje gång. Hon är verkligen en mini-version av sina föräldrar. Humöret stämmer stundvis även det..haha.. Nä men skämt och sido så är jag så otroligt stolt över Anna. Önskar bara att hon själv kan inse hur betydelsefull hon är för så många. Jag önskar att jag kan göra mer för henne. Det finns ingen tvekan om att hon inte klarar av allt själv men ingen mår ju dåligt av lite hjälp ibland. En sak är säker, fler av dessa dagar kommer jag att kämpa för.Jag är så otroligt tacksam för det jag har i livet. Klart att man alltid vill ha mer, mer av det goda livet. Men när det verkligen räknas så är det de "lilla" som faktiskt har någon betydelse. Inte hur många bilar man äger, huset man bor i, renoveringen man precis utfört, kläderna i garderoben osv. Utan de som faktiskt får en människa att kämpa, de man kämpar för.Krama om de människor som får ditt hjärta att värka så fort de är ifrån dig. Det är dessa som gör livet värt att leva.Önskar er ALLA en trevlig helg!