Några glimtar i icke inbördes ordning

Slutet på oktober och vi ska gå igenom lite saker jag gjort, häng meeee  Har haft kläder på mig, i vanlig ordning. Här blåjeans, tshirt och väst. Köpte västen av en tjej på instagram och tycker så himla mycket om den alltså. Tshirten är från marimekko x uniqlo och jag fick den för en billig peng på stadsmissionen Förra söndagen var Alfred och jag på visning, precis som vi brukar på söndagar känns det som. Jakten på lägenhet har varit lång och enträgen. Efteråt åkte vi till Telefonplan och klättrade  Körde ihop med hans kollega och fru och det var SÅ KUL och SÅ JOBBIGT. Var där flera timmar och efteråt var jag helt slut i skallen, orkade knappt säga ett ord  Det bästa med dagen var nog att vi fick träffa deras bebis. Han föddes i maj tror jag, var fem månader nu och fantastisk. Jag var mest "Hej kul att se er och så men ge mig er bebis NU" Bebisgos <333 I november ska vi på dop för den lille sparven och jag längtar  Har läst och druckit te i vanlig ordning. Det här med hemmaplugg börjar bli så tråkigt nu, roligare att läsa, plöja, vältra  Nu läser jag Olga Tokarczuks novellsamling Spel på många små trummor, den är mysig, så mysig. Hon vann nobelpriset i litteratur 2018 och det är inte så konstigt. Älskade hennes Styr din plog över de dödas ben och tänker att Löparna får bli nästa verk av henne  Detta är förresten senaste högen jag lånade på bibblan. Går i mysig och murrig färgton, den förra högen var mer rosaröd Började med Sommarboken av Tove Jansson och den var verkligen FIN. Den här novellen gillade jag mycket, vemodet i den Nu till annat än böcker och läsning: kompishäng! Skriver uppsats med Carro och förra fredagen skulle vi intervjua en lärare i samma stad som hon bor i. Efteråt tränade vi lunchpass och därpå lagade hon lunch till oss. Hunden låg i solen och bet på filtar medan vi tryckte i oss föda och pratade om livet. DRÖMFREDAG var det  Fina, lilla söta goshund  Har haft mer kläder på mig här hemma. Bland annat blå diskobyxor och brun omlottblus ihop med blå örhängen och brunsvarta klackar Det jag gillar mest med byxorna är hur solen reflekteras mot dem  Simone var här och pluggade en dag. Till lunch åt vi tacorester och kollade på dagens robinsonavsnitt  En annan dag prokrastinerade jag och istället för att transkribera en intervju planterade jag om alla växter. Kaos i vanlig ordning. Jord på bänk, golv och diskho. I bakgrunden hade jag Bachelor och vips hade två timmar och tre och ett halvt avsnitt passerat  I samband med omplantering är det gött med omplacering också. Monstret fick flytta hit nu. Varje dag vänder vi på henne så att alla blad får solljus, det är viktigt så den blir glad  Morgonljuset i lägenheten är något jag verkligen verkligen verkligen kommer sakna när vi flyttar härifrån. Eftersom vi har så stora fönster får vi in MYCKET solljus och solkatterna finns i tusental här inne En dag klädde jag mig i färg och tog pendeltåget till Stockholm  Och mötte upp Helena och Ottilia. Vi har alla varit vänner tio år nu, så lång tid när man är i vår ålder tycker jag. Lärde känna dem på sommarlovet mellan nian och ettan. Jag tänker på den tiden som låg framför, den viktiga, när vi gick från små till stora. Gå i gymnasiet, ta studenten, jobba, plugga, gå på studielån, jobba extra, känna sig vuxen, känna sig barnslig. Vilken tid vi haft  Vi firade Ottilias födelsedag en dag för sent med bio. Köpte biljetter på Rigoletto, det är artonårsgräns där och man får dricka alkohol i salongen. Ja, du hör ju, vi MÅDDE Kollade på Bränn alla mina brev, du vet Alex Schulmans bok om sina morföräldrar som blivit filmatiserad? OTEROOOOOLIG var den. Om jag hade ångest i magen när jag läste den var det inget mot att SE den. Aj aj aj. Fantastisk film på alla sätt, vill se den igen igen igen  Nu är det idag, nämligen lördag. Alfred och jag tog en promenad till torekäll. Djuren var ovanligt kramgoa idag, ville socialisera sig med alla. Vi började med fåren Klapp klapp klapp. Mmmm ni är så mysiga små fårisar Sedan getterna. Mmmm mer gos och klapp på mular  Och sen kossorna. Kalvarna har blivit så stora nu, ömmar så mycket för dem, har följt dem sedan de föddes och vill dem allt fint i världen Även korna var kramgoa och ville klappas på, kanske var det vädret?  Åh, älskar den här platsen. Den odelat största sorgen jag känner för att flytta från Södertälje är att flytta från just den här platsen, från djuren, lugnet, löven. Att kunna gå till en gård på bara två minuter, få känna lugnet från djuren en vanlig tisdag eller lördag eller måndag. Jag saknar torekällberget redan. Hur många gånger har jag varit där de senaste fyra åren? Jag vet inte? Hundratals kanske? Visar platsen för alla jag känner, vill att de ska se djuren och husen, få klappa får och kossor, få höra tystnad mitt i en stad