Man fick längta

Jag kommer ihåg den här tiden, i början av juni när jag gick i skolan och när sista veckan var. Den veckan var bara härlig, iallafall i mellanstadiet. Det var mycket "fritt val" men också att städa bänken. Jag har även för mig att vi skulle fredagsstäda bänken också och att fröken skulle gå runt för att "godkänna" bänken. Undra om det får vara så idag? Det är ju ändå en viktig sak att lära sig, att ha ordning på sina saket, men vet i sjutton om det hjälpt mig i vuxenlivet. Just nu ser lägenheten ut som om någon spytt upp klädhögar och andra mixade högar på olika avlastningsställen haha. Städa är något jag helst skulle betala någon för att göra. Jag tycker det är slöseri med min tid. Då menar jag grundstädet, det kan ändå vara kul att gå och plocka eller möblera om men det är ju också för att jag gillar den kreativa biten. På den tiden i mellanstadiet så  tror jag alla längtade efter den sista veckan och att städningen var som ett avslut på terminen som varit. Jag har för mig att jag buntade ihop allting också, alla lösa papper och teckningar som jag/vi gjorde en bok av med sådana häften. Jag visade säkert mina föräldrar den 😅 varje år. Inrutat som samhället var och är så blev den veckan i juni en längtan, man fick längta. Den friheten var helt fantastisk. Nu i detta nuet blommar det med frihet och sommaren är här. Jag älskar juni, för det är den första sommar-månaden. Glad sommar till alla barn, ungdomar och unga vuxna som tagit studenten. Att längta till vuxenlivet är överskattat, njut av det som är i nuet. Jag sommarjobbade tidigt men jag tycker unga idag kan ha ledigt, om det går. Jobba är ett måste sedan iallafall och det är något du och jag inte kan undgå. Sedan är det kul med egna pengar. Det går att jobba halva sommaren (som sina kompisar kanske) och sedan ha ledigt... Många unga jag jobbat med har gjort så, att dom vill ha ledigt också. Man ska längta till ledighet/ jobb eller till studier, längta att komma vidare för alla avslut är bra, då kommer något nytt. Det leder till något vidare som ska växa i oss, som kunskap eller erfarenhet. Det är ju som årstiderna vi har. Efter varje årstid kommer något nytt in och gror/faller runtomkring oss. Så ser jag på livet också, det kommer avslut och det börjas med något annat. Något är kanske i gördningen och är påväg att blomma ut. Ibland behöver det ösregna och storma i livet också för att lära oss att komma vidare. Att vi ser möjligheter och att förändra kan leda till något ännu bättre. Det är perioder i naturen och perioder i våra liv också. Tillslut blir det till det bästa vare sig årstiden eller turbulens i livet. Klarar naturen av både åska, spöregn eller snöfall så klarar människan av livets "motgångar" också. Det måste röra sig, för att det ska ske något både i naturen och i oss själva. Se på förändringen mellan vinter till vår och egentligen vad vet vi om vad naturen tycker om det? Det är något som accepteras bara för tillslut kommer våren och något nytt gror. Ha en fin helg!