EN LITEN BOKRECENSION: \"EAT PRAY LOVE\".

En ny vecka har dragit igång, och jag har läst ut ännu en bok. Det går ganska segt med bokläsandet just nu, men det är fortfarande ganska mycket kurslitteratur att läsa, så skönlitteraturen får gott vänta på sin tur. Till i sommar kommer det nog att gå lite fortare fram med romanerna.    TITEL: Eat pray love (på svenska: Lyckan, kärleken och meningen med livet)FÖRFATTARE: Elizabeth Gilbert ANTAL SIDOR: 338 FÖRSTA MENINGEN: "När man reser i Indien - speciellt till någon helig plats eller ett ashram - får man se att många människor bär bönehalsband."   Elizabeth Gilbert är drygt trettio år gammal. Hon har en man, ett fint hus, ett framgångsrikt arbete och försöker nu få barn. Men hon är inte lycklig. Efter att ha gått igenom en slitsam skilsmässa, en depression och en kaotisk kärleksaffär så bestämmer hon sig för att söka efter meningen med livet. För att visa att hon menar allvar med detta så ger Elizabeth ensam ut på en resa för att finna sig själv. Hon börjar i Italien där hon lär sig konsten att njuta, i Indien konsten att nå sinnesro och till slut i Indonesien hitta balans. Och på denna resa får Elizabeth lära sig att mycket kan hända när man tar ansvar för sitt eget välmående.   Jag tycker att det var en väldigt fin bok. Trots att Elizabeths liv i början är väldigt deprimerande och rörigt så är detta ett ämne som många kan relatera till. Jag tycker själv att jag lever ett väldigt lyckligt liv, men till och med jag kan i viss mån känna igen mig i vissa situationer. Jag kan förstå varför Elizabeth ligger på badrumsgolvet och gråter över sitt liv, trots att hon kan tyckas ha det perfekt. För budskapet i boken är väldigt starkt: för att kunna älska andra måste man lära sig att älska sig själv. Och för att lära sig att älska sig själv måste man finna sig själv. Sitt rätta jag.   Språket är lättläst och boken går väldigt smidigt fram. Själva kapitlen är skrivna i en slags dagboksform, vilket gör boken väldigt personlig (vilket kanske är ganska logiskt eftersom boken faktiskt är skildrad ur författarens egna livserfarenheter). Det finns en tydlig röd tråd genom hela historien, som smidigt binder ihop Italien, Indien och Indonesien (ordlekar, som att alla länder börjar på I, återkommer genom hela boken). Det var inte en bok som jag bara var tvungen att läsa i ett sträck för att det var så spännande och jag bara måste veta slutet, men det var en fin bok.   7 av 10 noter           //