Hår genom år(en).

Jag orkar inte göra ett sånt där "Det här var året som gick"-blogginlägg, det är okej va? Jag läser inte dem själv om de inte är väldigt korta och välskrivna, så jag tänker att det kanske inte är så roligt för er heller. Jag skrev ju ett inlägg som knöt ihop säcken och blickade framåt till nästa år, det kan ni läsa här. Istället tänkte jag ge er något annat som ev. är roligare att titta på, det är det i alla fall för mig: mina hårfärger genom åren! Alltså, jag har alltid trott att jag har haft samma frisyr och färg, bara lite olika nyanser emellanåt, men det insåg jag när jag gick igenom mitt fotoarkiv att jag faktiskt har gjort rätt stora förändringar (i mina mått mätt) när det kommer till håret. Ska vi kika på några av hårfärgerna jag haft de senaste åren?  Skottland 2009: guldblont. Den blicken, haha! Här står jag i mitt dorm room på Heriot Watt University i Edinburgh och tar en bild till min dåvarande (allra första faktiskt) blogg. Jag hade vågat mig på att göra en ordentlig slingning av håret innan jag åkte hemifrån och resultatet blev väl lite mer gult än vad jag hade kanske hade önskat såhär i efterhand.  Skottland 2009: chokladbrunt.Jag måste dock ha tröttnat på den frisyren rätt snabbt för några månader senare såg jag ut såhär, med en mörkare, chokladbrun toning i håret som nog var mer lik min egen hårfärg och jag som nu ändå skulle säga var mer klädsam.  Helsingborg 2010: rött!  Hahahaha. Det här är en sån riktig "vad i helvete tänkte jag"-period. Helt plötsligt fick jag för mig att färga håret rött och klippa det relativt kort. Whyyyyy? Och så den bilden, med exakt samma min och hand på axeln som på bild nummer ett. Som tur är var den här perioden väldigt kort. Vet ni vad jag även har på mig på den här bilden? En magkort korsett... som jag gick ut på stan med.....  New York 2010: mörkbrunt. Den här bilden togs när jag var precis nyinflyttad i New York, hemma på soffan hos tjejen som jag hyrde rum av de första två månaderna. Här var det mörka håret tillbaka igen, och det behåll jag så i åtminstone ett år. Jag tyckte att det var fint där och då, men idag tycker jag att det är lite för mörkt för mina drag. Det funkar när man är brun på sommaren, inte lika bra på vintern mot blek hy.  New York 2011: naturligt. Hoppa fram något år och då ser mitt hår ut såhär. Långt och ljusbrunt, faktiskt väldigt fint! Jag tror att jag inte hade färgat det alls här utan bara låtit toningen gå ut och blandas med min naturliga hårfärg som lyste igenom. En av de bättre färgerna för mig skulle jag säga.  Stockholm 2012: chokladbrunt igen.  Ny stad, ny skola, samma frisyr. Typ. Lite mörkare hår och lite blekare hy, och här ser ni kanske vad jag menar med att mörkt hår blir lite för skarpt mot min complexion. Och ni ser även ett väldigt tydligt exempel på varför jag INTE kan ha rött läppstift. Usch! Barcelona 2014: förfärlig utväxt.  Vad hände här? En riktigt dålig, guldig utväxt som ser gul-orange ut är inte speciellt smickrande. Däremot - fan vad långt håret är! Varför kan mitt hår inte bli såhär långt längre? Egentligen borde jag kanske sluta hålla på och bleka håret och låta det växa ut långt och naturligt istället.  Stockholm 2016: kalla slingor. Fast äsch. Jag gillar ju ändå när det är såhär kallt ljust. Jag tycker det passar mig såväl vinter som sommar och jag känner mig bekväm i det - även om jag i mitt huvud fortfarande är brunett och inser varje gång jag kollar i spegeln att så faktiskt inte är fallet. Jag tror jag håller mig till den här färgen åtminstone ett tag till. Stick to what you know (looks good) osv.